Skrivet av Anders W Jonsson 2009-06-29 | no kommentarer
Vänsterkartellens utspel om fastighetsskatten är intressant av flera skäl.
För det första så accepterar man därmed huvuddragen i den stora omläggning som alliansen gjort och nöjer sig med putsa på en tiondel av alliansens förslag.
För det andra väljer man att lägga ett förslag som mycket tydligt gynnar Stockholm. Att sossarna bara blev fjärde största parti i Stockholms stad gör att alla principer om regionalfördelning läggs åtsidan. Den så kallade Stockholmsskatten ska bort.
För det tredje är det lite märkligt att de rödgröna lägger ned all sin energi på boendebeskattning och inte på jobben, när vi har den djupaste krisen sedan andra världskriget och arbetslösheten förväntas stiga till höga nivåer.
Det blir spännande att se hur det går när vänsterkartellen ska in i de riktigt svåra skattefrågorna och inte bara tänker sig att putsa på Alliansens politik.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-06-25 | no kommentarer
I Hälsingland tyckte sjuksrivne Niclas att jag var sjuk.
Jag skrev ett svar:
Ja Niclas, det fanns många tecken på hur sjukt dåligt den svenska sjukförsäkringen tidigare fungerade.
Att det var sjukt kunde man se på att medan Finland under åren 1989 hade en konstant sjukfrånvaro på strax över 2% så ökade sjukfrånvaron i Sverige från 2 till 5,5%.
Det var sjukt när sjukfrånvaron i Sverige varierade mellan 20 dagar och 77 dagar mellan olika nivåer. Sjukt dessutom när det var i Strömsunds kommun i Jämtland med landets friskast luft och vackraste natur som ohälsan var som störst.
Fullständigt sjukt när en fotledsfraktur i snitt behandlades med 110 dagars sjukskrivning 1990 och 245 dagar 10 år senare.
Helt sjukt när Sverige som med alla sätt att mäta har den friskaste befolkningen i världen hade de längsta och flesta sjukskrivningarna.
Totalsjukt när fusket bredde ut sig mer och mer. De flesta medlemmar i Hells Angels var långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade! För sjuka att arbeta men friska nog att ägna sig åt brottslighet.
En sjukförsäkring som fullständigt spårat ur får två svåra konsekvenser. För det första blir det dyrt för samhället. Mer och mer pengar går åt till att betala ut sjukersättning och förtidspensioner och kan inte användas till äldreomsorg, skola och sjukvård.
För det andra och betydligt värre så drabbade det en massa människor. De hamnade i sjukskrivning som blev till långtidssjukskrivning. Fick ingen hjälp tillbaka och efter ett år var risken stor att man blev förtidspensionerad. Förtidspension vet vi är ett liv med knappa ekonomiska resurser och stor risk för ytterligare sjukdom och för tidig död. 140 människor per dag förtidspensionerades 2006. Helt sjukt!
Fler och fler blev för några år sedan övertygade om att något måste göras för att få en fungerande och rättvis sjukförsäkring. En försäkring som garanterar rätt ersättning till den som på grund av sjukdom inte kan arbeta och som dessutom utbetalas i tid.
Ingen tror att en sådan omställning är enkel för någon. Den är framförallt inte enkelt för alla de som hamnat i långa passiva sjukskrivningar. Jag känner och har kontakt med många som är i den situationen. Jag vet därför att allt inte är bra idag men jag är helt övertygad om att det är betydligt bättre än vad det var för några år sedan. Så Niclas jag är rätt säker på att färre människor kommer att skadas av sjukförsäkringen 2010 än vad som var fallet 2006.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-06-25 | no kommentarer
Mitt första inlägg retade upp Handels ombudsman Jensen som skrev ett svavelosande angrepp på mig och regeringen.
Jag svarade så här:
Vore jag medlem i Handels skulle jag vara besviken på att min ombudsman verkar tycka att det var bra när Sverige hade världens friskaste befolkning men världens längsta sjukskrivningar. Att han inte ser att sjukskrivning är en behandling med biverkningar precis som läkemedel har biverkningar. Hans okritiska försvar för den mänskliga rättigheten att vara sjukskriven hur länge som helst är grunden till att den svenska sjukförsäkringen 2006 hade nått vägs ände. Varje dag förtidspensionerades 140 människor. Det var resultatet av Jensen och socialdemokratarenas naiva syn.
Hans partikamrat Anna Hedborg, som hade regeringens uppdrag att ta reda på varför sjukförsäkringen havererat, skrev i sitt slutbetänkande: ”Sveriges extrema sjukskrivningstider är unika och det är också det faktum att vi saknar en bortre gräns för hur länge man kan uppbära sjukpenning”. ” Vi har inte funnit något som talar för att de långa sjukskrivningstiderna skulle ha några positiva effekter”.
Jensens radar osanningar på varandra för att leda i bevis att det var mycket bättre förr.
Han skriver ”Regeringen har kraftigt stramat upp möjligheten att söka sjukersättning”. Det korrekta är att inget gjorts för att begränsa rätten att söka sjukersättning. Däremot har Socialstyrelsen och Försäkringskassan tagit fram riktlinjer till läkarna för hur långa sjukskrivningstider som är rimliga vid olika sjukdomstillstånd. En rad åtgärder mot fusk har också vidtagits. Något som jag tror inte ens Jensen har något emot.
Jensen skriver ”Det har blivit näst intill omöjligt att få sjuksersättning beviljad”. Antalet avslag på sjukersättning har ökat från 1,6% första kvartalet 2006 till 1,9% motsvarande kvartal 2009. Det innebär enligt miniräknare att 98,1% får sin ansökan om sjukersättning beviljad.
Jensen skriver ”de pengar som regeringen satsar på rehabilitering går raka vägen ner i privata företags fickor”. Landstingen får i år 560 miljoner för rehabilitering av långtidssjukskrivna. Nästa år i stort sett det dubbla. Pengar betalas ut för varje sjukskriven som får rehabilitering.
Den största reformeringen av sjukförsäkringen på 20 år har nu gjorts. Allt är inte bra men det mesta har blivit bättre jämfört 2006. Snart kommer en parlamentarisk utredning att tillsättas för skapa en sjukförsäkring som är stabil och förutsägbar. Hoppas att Jensen och Handels finns med i den diskussion med sakligt underbyggda argument.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-06-25 | no kommentarer
Jag har i Gävleborgs tidningar fört debatt om sjukskrivningar och ohälsa. Lägger ut mina tre texter på blogg. Först skrev jag så här:
Utvecklingen mot en fungerande sjukförsäkring går fortare än vad många trott. Oktober 2006 hade 554 000 människor sjuk- eller aktivitetsersättning. Endast 1 % av dessa kom någonsin tillbaka till arbetslivet. Dessutom hade ca 80 000 personer varit sjukskrivna i mer än ett år. De flesta gick sen vidare till sjuk- eller aktivitetsersättning (förtidspension). 140 per dag förtidspensionerades. Det här var följden av en i det närmaste oavbruten uppgång av sjukfrånvaron de senaste 30 åren. Sjukfrånvaron i Sverige var den högsta bland OECD-länderna, möjligen med undantag för Norge. Vi hade världens friskaste befolkning med världens längsta och flesta sjukskrivningar.
Människor lurades lättvindigt in i sjukskrivningar som sen blev till långtidssjukskrivningar och slutligen i stort sett med automatik till förtidspensionering. Sjukskrivning beskrevs av många som att gå ned i ett svart hål. Ingen hjälp, ingen behandling, ingen rehabilitering och ingen kontakt med arbetsplatsen.
Det var uppenbart för de flesta att något måste göras. Den socialdemokratiska regeringen hade också som ett resultat av hårt tryck från oppositionen tillsatt en utredning under ledning av den tidigare S ministern Anna Hedborg. Hon levererade efter valet 2006 en lång rad med förslag till förändring av sjukförsäkringen. Den stora omläggning som regeringen därefter gjort av sjukförsäkringen har hennes analys som grund.
Det är glädjande att effekten nu är så tydlig. Senast visade det sig i att 20% färre ansökt om sjukpenning under första kvartalet 2009 jämfört med första kvartalet 2006. Orsaken är inte att färre fått avslag. Antalet avslag har ökat med 0,3%.
Skillnaden beror på att vi svenskar fått en annan syn på vad sjukskrivning är till för. Förr hörde man ”jag ska till doktorn för att sjukskriva mig”. Så säger man inte idag. Dessutom förekom ”får jag inte semester så sjukskriver jag mig” liksom att ett bråk med chefen alternativt problem i äktenskapet kunde resultera i sjukskrivning. Sår är det inte idag. Vi vet att sjukskrivning bara är aktuellt om man inte kan arbeta på grund av sjukdom.
Dessutom har Sveriges läkare fått ett delvis ändrat förhållningssätt till sjukskrivning. Det beror bland annat på att det nu finns tydliga riktlinjer för hur lång sjukskrivning som är medicinskt motiverat vid en viss sjukdom . Många läkare har också sett att på samma sätt som behandlingar med läkemedel har biverkningar så finns det också biverkningar med sjukskrivning. Den som går sjukskriven för länge drabbas nästan oavsett av grundsjukdom efter någon månad av sömnstörningar, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter.
Vad är då vänsterkartellens svar jo stoppa alla förändringar. Det var bättre förr tycks vara mantrat. Jag har svårt att se ett system med långa passiva sjukskrivningar som resulterade i 140 nya förtidspensionärer som ett mål att sträva mot.
Istället kan vi snart vara i ett läge där sjuka människor får hjälp och stöd i tid och inte som tidigare skickas in i långa och passiva sjukskrivningar.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-06-25 | 1 kommentarer
Den norska staten har en hög profil vad gäller folkhälsa, inte minst vad gäller att hålla alkoholkonsumtionen nere – i Norge. I andra länder gäller annat.
Norska staten är majoritetsägare i Statoil. Företaget finns bland annat väl företrätt i Litauen. Nyligen har man i Litauen beslutat att bensinmackar ej ska få sälja alkohol!!!!! på natten!!!!!!!!!
Orsaken är att allt för många dör på grund av att bilförare inte bara tankat bilen med bensin på Statoil utan även tankat vodka, inte i bilen. Det har lett till att många fotgängare blir ihjälkörda av vältankade bilförare.
Statoil protesterar nu högljutt. Får inte mackarna börja sälja alkohol nattetid hotar man med att stänga sina bensinstationer.
I Sverige hotar Statoil med att stänga bensinmackar eftersom de är tvungna att tillhandahålla etanoltillblandad bensin.
Vore det inte bättre för både miljön och den Litauiska folkhälsan om norska staten kunde bli aktivare i att sälja biobränsle i Sverige och mindre aktiv i att sälja vodka på nätterna i Litauen.
Bedrövlig norsk dubbelmoral? Nej snarare ännu ett argument för att stater inte ska äga bolag som konkurrerar på en öppen marknad.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-06-25 | no kommentarer
En mycket klok äldre kvinna från Jämtland skrev nyligen så här med anledning av det socialdemokratiska landstingsrådet i Jämtlands tagit sig brösttoner i debatten om det behövs nytänkande i sjukvården eller ej:
”Min kloka mormor sa en gång:” Det är hemskt när själen blir så stor att den inte ryms i kroppen.”
Det är en tanke värd att tänka för många.
Skrivet av admin 2009-06-24 | no kommentarer
Ja Niclas, det fanns många tecken på hur sjukt dåligt den svenska sjukförsäkringen tidigare fungerade.
Att det var sjukt kunde man se på att medan Finland under åren 1989 hade en konstant sjukfrånvaro på strax över 2% så ökade sjukfrånvaron i Sverige från 2 till 5,5%.
Det var sjukt när sjukfrånvaron i Sverige varierade mellan 20 dagar och 77 dagar mellan olika nivåer. Sjukt dessutom när det var i Strömsunds kommun i Jämtland med landets friskast luft och vackraste natur som ohälsan var som störst.
Fullständigt sjukt när en fotledsfraktur i snitt behandlades med 110 dagars sjukskrivning 1990 och 245 dagar 10 år senare.
Helt sjukt när Sverige som med alla sätt att mäta har den friskaste befolkningen i världen hade de längsta och flesta sjukskrivningarna.
Totalsjukt när fusket bredde ut sig mer och mer. De flesta medlemmar i Hells Angels var långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade! För sjuka att arbeta men friska nog att ägna sig åt brottslighet.
En sjukförsäkring som fullständigt spårat ur får två svåra konsekvenser. För det första blir det dyrt för samhället. Mer och mer pengar går åt till att betala ut sjukersättning och förtidspensioner och kan inte användas till äldreomsorg, skola och sjukvård.
För det andra och betydligt värre så drabbade det en massa människor. De hamnade i sjukskrivning som blev till långtidssjukskrivning. Fick ingen hjälp tillbaka och efter ett år var risken stor att man blev förtidspensionerad. Förtidspension vet vi är ett liv med knappa ekonomiska resurser och stor risk för ytterligare sjukdom och för tidig död. 140 människor per dag förtidspensionerades 2006. Helt sjukt!
Fler och fler blev för några år sedan övertygade om att något måste göras för att få en fungerande och rättvis sjukförsäkring. En försäkring som garanterar rätt ersättning till den som på grund av sjukdom inte kan arbeta och som dessutom utbetalas i tid.
Ingen tror att en sådan omställning är enkel för någon. Den är framförallt inte enkelt för alla de som hamnat i långa passiva sjukskrivningar. Jag känner och har kontakt med många som är i den situationen. Jag vet därför att allt inte är bra idag men jag är helt övertygad om att det är betydligt bättre än vad det var för några år sedan. Så Niclas jag är rätt säker på att färre människor kommer att skadas av sjukförsäkringen 2010 än vad som var fallet 2006.
Anders W Jonsson ( C )
Skrivet av admin 2009-06-24 | no kommentarer
Vore jag medlem i Handels skulle jag vara besviken på att min ombudsman verkar tycka att det var bra när Sverige hade världens friskaste befolkning men världens längsta sjukskrivningar. Att han inte ser att sjukskrivning är en behandling med biverkningar precis som läkemedel har biverkningar. Hans okritiska försvar för den mänskliga rättigheten att vara sjukskriven hur länge som helst är grunden till att den svenska sjukförsäkringen 2006 hade nått vägs ände. Varje dag förtidspensionerades 140 människor. Det var resultatet av Jensen och socialdemokratarenas naiva syn.
Hans partikamrat Anna Hedborg, som hade regeringens uppdrag att ta reda på varför sjukförsäkringen havererat, skrev i sitt slutbetänkande: ”Sveriges extrema sjukskrivningstider är unika och det är också det faktum att vi saknar en bortre gräns för hur länge man kan uppbära sjukpenning”. ” Vi har inte funnit något som talar för att de långa sjukskrivningstiderna skulle ha några positiva effekter”.
Jensens radar osanningar på varandra för att leda i bevis att det var mycket bättre förr.
Han skriver ”Regeringen har kraftigt stramat upp möjligheten att söka sjukersättning”. Det korrekta är att inget gjorts för att begränsa rätten att söka sjukersättning. Däremot har Socialstyrelsen och Försäkringskassan tagit fram riktlinjer till läkarna för hur långa sjukskrivningstider som är rimliga vid olika sjukdomstillstånd. En rad åtgärder mot fusk har också vidtagits. Något som jag tror inte ens Jensen har något emot.
Jensen skriver ”Det har blivit näst intill omöjligt att få sjuksersättning beviljad”. Antalet avslag på sjukersättning har ökat från 1,6% första kvartalet 2006 till 1,9% motsvarande kvartal 2009. Det innebär enligt miniräknare att 98,1% får sin ansökan om sjukersättning beviljad.
Jensen skriver ”de pengar som regeringen satsar på rehabilitering går raka vägen ner i privata företags fickor”. Landstingen får i år 560 miljoner för rehabilitering av långtidssjukskrivna. Nästa år i stort sett det dubbla. Pengar betalas ut för varje sjukskriven som får rehabilitering.
Den största reformeringen av sjukförsäkringen på 20 år har nu gjorts. Allt är inte bra men det mesta har blivit bättre jämfört 2006. Snart kommer en parlamentarisk utredning att tillsättas för skapa en sjukförsäkring som är stabil och förutsägbar. Hoppas att Jensen och Handels finns med i den diskussion med sakligt underbyggda argument.
Anders W Jonsson ( c )
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-06-24 | no kommentarer
Olle Wästberg, tidigare fp riksdagsman, statssekreterare, generalkonsul i New York och chefredaktör, skriver ett intressant nyhetsbrev som jag får av och till. Där hittade jag en intressant länk till en artikel i New York Times som handlar om krisen i det republikanska partiet.
Utvecklingen för ett parti som förlorar ett val verkar vara klassisk. Efter valförlusten splittras partiet upp i olika falanger, var och en med sin analys. De som blivit omvalda som riksdagsledamöter kommer från traditionella kärnområden. Nytänkarna har oftast åkt ut.
Lösningen från de kvarvarande blir, tillbaka till rötterna. Det var bättre förr. Sen upptäcker någon att det kanske är nytänkande som behövs och partiet kan komma igen. Mönstret känns allt för väl igen från svensk politik. Känner igen det från Centerpartiet under 90 talets andra hälft.
Känner också igen det från den kris som sossarna nu går igenom. De befinner sig nu i ”det var bättre förr” fasen. Gått tillbaka i Stockholm. Starka i Norrland och bruksorterna. Med stöd av Ohly är lösningen på det mesta att höja skatterna och säga nej till förnyelse. Undrar när de ska inse att det är genom att återvinna marginalväljare, medelklass i städer, som de kan återkomma till makt. Hoppas det kommer först efter valet 2010.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-06-24 | 2 kommentarer
Blev uppringd av god vän och framstående kommunpolitiker för C som var upprörd över nyheten att regeringen försämrar möjligheten för föräldrar att få barnomsorg på obekväm arbetstid. Inte mitt område men eftersom jag är något undersysselsatt just idag så lovar jag att återkomma.
Nyheten som hon referade till fanns på Text TV. Det visade sig vara vänsterpartisten Dinamarca som gått till angrepp på regeringen som enligt henne försämrade för nattarbetande föräldrar att få nattis.
Några samtal senare och jag har fått klart för mig:
1 Nuvarande lagstiftning är oklar på punkten om kommuner är skyldiga att ordna nattis. Hälften av kommerna har nattis och hälften har ej. Regeringsrätten har prövat frågan och kommit fram till att ingen skyldighet föreligger. Under de år vänsterpartiet hade makten har inte detta ändrats.
2 I förslaget till ny skollag, som alliansregeringen tagit fram, sägs att kommunerna ska sträva efter att fixa barnomsorg när föräldrarna så behöver. Det är en skärpning jmf dagens läge.
3 Att ta ytterligare ett steg dvs att lagstifta om att kommunerna är skyldiga att erbjuda skulle vara mycket kostsamt och därför ej aktuellt i dagens läge.
Måste vara lättsamt att vara vänsterpartistisk riksdagsledamot och kunna komma med vilka förslag som helst utan att behöva ta hänsyn till ekonomiska konsekvenser. Förvånande att SVT väljer att ta hennes utsaga för sanning dvs att regeringen försämrar möjligheterna när det är så att lagen skärps.