Skrivet av Anders W Jonsson 2009-08-31 | no kommentarer
Ylva Johansson har idag förklarat hur hon vill förbättra svensk sjukvård. Hon vill att en statlig myndighet ska certifiera alla vårdgivare innan de får starta sin verksamhet. För att få bedriva sjukvård ska de leva upp till ett antal kvalitetskrav. Klarar kliniken inte kraven ska den inte få öppna. Ett certifikat ska inte gälla för all tid och evighet utan omprövas med jämna mellanrum.
Skulle Ylvas system ha funnits idag skulle säkert Den Centrala Statliga Sjukvårds Certifierings Myndigheten (CSSCM) beslutat att Blekinge läns landsting cancersjukvård hade fått stänga med omedelbar verkan. Efter Uppdrag gransknings reportage hade den väl också beslutat att Jämtlands läns landsting fått stänga hälsocentralen i Sveg.
Frågan hade då säkert uppstått vem som hade ansvaret för att befolkningen i södra Härjedalen och de cancersjuka i Blekinge plötsligt möttes av en stängd dörr.
I Sverige finns redan tillräckligt med redskap för att garantera att patienter får bästa möjliga vård. Det behövs inte ytterligare en myndighet utan snarare att befintliga verktyg skärps och används.
Socialstyrelsen bestämmer redan idag vilka personer som har kompetens att vara legitimerade. Möjlighet finns för att ytterst dra in legitimationen för den som inte gör sitt jobb.
Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter och nationella riktlinjer kring hur bra sjukvård ska se ut. De följer sen upp och kommer att, om patientskadeutredningens förslag blir verklighet, att få skarpare möjligheter till åtgärder.
Landstingen har all möjlighet att styra upp den egna verksamheten genom egna beslut. För privata vårdgivare inom primärvården har man mycket goda möjligheter att sätta upp kvalitets kriterier. Det kan man också göra när man upphandlar privata vårdgivare enligt LOU.
Landstingen gör genom SKL och tillsammans med Socialstyrelsen ett utmärkt arbete i att ta fram öppna jämförelser. Dessutom finns ett antal kvalitetsregister. Drivkraften att inte stå långt ner på kvalitetslistorna är en mycket stark drivkraft mot bättre sjukvård. Förslag finns också att bygga ut de öppna jämförelserna och kvalitetsregistren till en oberoende granskningsfunktion.
Det går inte att komma ifrån misstanken att Ylvas förslag kommer ur en önskan att från statligt håll kunna dra undan mattan för privata vårdgivare genom att neka certifiering. Det hon inte tänkt på är att yxan med all säkerhet oftare kommer att träffa landstingen än den träffar den privata sjukvården.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-08-31 | no kommentarer
Skillnaderna mellan vilken kvalité som svensken får på sin sjukvård är helt oacceptabla. Ett lysande undantag är barncancervården där det faktiskt är lika vård som erbjuds över hela landet. Dessutom världsledande i hur många barn som överlever.
Förklaringen till det är en stenhård kunskapsstyrning från professionen med centrala register. Alla barn får samma behandling. Nya metoder testas vetenskapligt och resultaten leder snabbt till förändringar i behandlingsregimer.
Det har gått på frivillig väg inom barncancervården på grund av att barn med cancer har alltid två starka försvaradvokater vid sin sida, mamma och pappa. Barncancerfonden har tidigt stöttat kloka initiativ ekonomiskt. Det har funnits en stark vilja hos inblandade läkare att centralisera verksamheten till regionala centra som sen har välfungerande vårdkedjor till landstingens barnkliniker. Dessutom är det tack och lov en liten patientgrupp.
Här finns mång kloka lärdomar att dra. Det krävs centralisering av vården, inte minst när det handlar om små patientgrupper. Det måste ske en stark nationell kunskapsstyrning av sjukvården. Det kan inte vara ett fritt val för behandlande läkare att följa eller inte följa den internationella kunskapsutvecklingen på ett område. De öppna jämförelserna som idag görs måste byggas ut genom en nationell granskningsfunktion. Socialstyrelsen måste bli tydligare i att utforma nationella riklinjer och sen med sin tillsyn följa upp. Patienter måste lätt kunna avläsa kvalitet på en viss enhet.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-08-31 | 1 kommentarer
Milko höjer priset på mjölk med en krona. Väljer Gefleortens mejeri att göra detsamma kommer jag gladeligen att betala den kronan för att landskapet ska hållas öppet i Hedesunda.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-08-29 | no kommentarer
DN debatt, detta politikens finrum, tar idag in en rätt usel debattartikel undertecknad ledande folkpartistiska sjukvårdspolitiker. Budskapet är pinsamt populistiskt nämligen förbjud stafettläkare.
Bakgrunden är att Janne Josefsson i Uppdrag granskning visat att kvaliteten blir dålig när man i primärvården helt förlitar sig på stafettläkare.
Jag håller till stora delar med budskapet från Uppdrag granskning. Det som måste göras är för det första se till att vi bättre använder Sveriges 30 000 läkare. Vi har aldrig haft fler läkare. Märkligt att vi ska organisera sjukvården så dåligt att det finns en marknad för bemanningsföretag. Lösningen är bland annat ett ökat privat inslag. Gör ett besök på en privat läkarmottagning och sen på en landstingsdriven så blir en förklaring till bristen uppenbar.
För det andra ska man, vilket redan görs, öka intaget på läkarutbildningen. För det tredje finns det anledning för Socialstyrelsens tillsynsavdelning att rikta strålkastaren mot enheter som drivs med ett stort inslag av stafettläkare.
Att däremot staten skulle förbjuda stafettläkare är ett pinsamt förslag. Vad är för det första en stafettläkare? Alla vårdgivare behöver av och till vikarier. Vissa med låg ordinarie läkarbemanning behöver anlita vikarier ofta. Eftersom det inte finns horder av arbetslösa läkare blir det ofta veckovikarier. Vissa vårdgivare ordnar vikarierna själva. Ett fåtal vikarier återkommer var sjätte vecka ex vis. Andra vårdgivare väljer att anlita bemanningsföretag för att få in vikarierna. Vad villl folkpartiet ska förbjudas? Är det att vikarier tas in en gång vecka per månad eller tre veckor per månad? Ska det vara tillåtet för en hälsocentralschef att själv anlita vikarier men förbjudet då ett bemanningsföretag gör det? Vem tar det medicinska ansvaret när plötsligt en akutenhet står utan läkare och staten förbjudit korttidsvikarierande läkare?
DN debatt artikeln är tyvärr ett exempel på att när ett viktigt samhällsproblem uppmärksammas i media är vissa politiker beredda att torgföra illa genomtänkta och rätt populistiska förslag för att en lördag få förekomma på DN debatt. Märkligt dessutom att DN debatt inte gör en bättre kvalitetsbedömning på de artiklar som publiceras. Vem som helst med en viss kunskap om hur svensk sjukvård fungerar skulle ha kunnat berätta att lagstiftning mot stafetter är plakatpolitik.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-08-29 | no kommentarer
På DN debatt publicerar idag Filippa Reinfelt en bra artikel om hur svensk sjukvård skulle kunna förbättras. Den är bra och överenstämmer till stora delar med vad Centerstämman beslöt i maj utom på en punkt nämligen att man inte vågar lyfta de privata vårdgivarna. Taktiken att lägga sig så nära sossarna som möjligt skiner igenom. När Moderaterna inte vågar stå för att vi behöver fler privata vårdgivare i den svenska sjukvården är det fegt och något övertaktiskt kan jag tycka.
Det som skiljer svensk sjukvård från sjukvården i övriga OECD länder är nämligen att öppenvården hos oss istort sett är helt producerad i offentlig regi. En av förklaringarna till att vi har problem med bemötande och tillgänglighet. Sannolikt dessutom en bidragande orsak till att Sverige har en ojämlik fördelning av sjukvård. Överklassen konsumerar betydligt mer läkarbesök än arbetarklassen. Så är det inte i andra jämförbara länder.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-08-28 | 2 kommentarer
IFAU, insitutet för arbetsmarknadspolitiskt utvärdering, har kommit med en intressant rapport. Baserat på historiska data visar man att erbjuda läxhjälp är ett av de bästa sätten att utjämna sociala skillnader. Inte så konstigt. Ibland har jag, när vi hemma trots två akademiska utbildningar inte kan lösa läxproblemen, undrat hur andra föräldrar löser det. Får man tro IFAU rapporten så löser man det inte.
Många friskolor använder lärartiden genom att erbjuda fler lärartimmar. Lärare har, för att kunna vara ledig under lov, en veckoarbetstid på 45 timmar. Det betyder att om man börjar 08 00 så kan man gå hem 17 30 om man haft 30 minuters lunch. Att friskolor väljer att använda lärarnas arbetstid på ett nytt sätt har fått Lärarförbundet att reagera. Friskolorna pressar lärarna. Det leder till utbrändhet och sjukskrivningar påstod nyligen lärarförbundets ordförande. Inga fakta bakom påståendet varför det blev rätt pinsamt när Siwe på DN bemödade sig om att plocka fram statistiken som visade att inga lärare var så friska som just de som ”pressades så hårt av friskolorna”.
För mig är det här ytterligare ett exempel på hur en entreprenör, i det här fallet en friskola, kan tänka nytt på ett sätt som inte görs inom kommun och landsting. Precis samma exempel kan hämtas från mitt eget skrå, läkarna, där det är uppenbart att privata mottagningar har en helt annan effektivitet men ofta också läkare som mår bättre.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-08-28 | no kommentarer
Läser idag på morgonen i husorganet ATL att Eskil Erlandsson tänker avskaffa skatten på handelsgödsel. Han tar därmed andra steget i en klok skatteväxling. Regeringen har i samband med klimat och energi besluten avskaffat jordbrukares rabatt på dieselskatten. Ökad kostnad för Sveriges bönder men en åtgärd som styr rätt, bort från beroende av fossila bränslen. Skatten på handelsgödsel infördes av sossarna 94 och har endast haft marginell styreffekt. Den ska nu enligt jordbruksministern bort. Klok skatteväxling med klimat och miljö som mål.
Undrar vad sossarnas kritik den här gången bli. Det kanske blir svårt att säga att köra temat ”Alldeles för lite och alldelse för sent). De få välj välja den andra refrängen istället ”Sänker skatten för de rika”. Det blir säkert bra.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-08-26 | no kommentarer
Jag har just sett Uppdrag granskning ta tempen på den sjuka vården. Under lupp var förekomsten av stafettläkare men även att vårdgivare inte bättre kontrollerar referenser på de läkare som får tjänstgöra. Programmet gav en skrämmande bild. Janne Josefsson beskrev det som att situationen var lika bedrövlig i hela landet. Så är det inte. Primärvården fungerar på många platser mycket bra men är på vissa håll under all kritik. Helt oacceptabelt att skillnaderna ska vara så stora.
Det är ingen nyhet att läget är som beskrevs i programmet och mycket håller på att hända för att de delar av sjukvården som är sjuka (man ska komma ihåg att vad gäller medicinska resultat är den svenska sjukvården världsledande) ska bli friskare.
För det första sker sedan 2006 en snabb utbyggnad av läkarutbildningen i Sverige.
För det andra är stora förändringar på gång inom den svenska primärvården. Vi har aldrig haft så många läkare som vi har idag. Landstingen är inte popoulära arbetsgivare vare sig bland läkare eller bland sjuksköterskor vilket gör att många vill röra på sig. Privata hälsocentraler har både nöjdare personal, tar emot fler patienter och har dessutom nöjdare patienter. Noteras bör att de hälsocentraler som Josefsson besökte var drivna av landsting. Från och med första januari 2010 är landstingen skyldiga att genomföra Vårdval. Det betyder att fri etablering råder inom primärvården och patientens val av hälsocentral styr vart pengarna går. När Norge införde ett liknande system för snart tio år sedan fick patienterna äntligen en fast läkarkontakt. Samtidigt skedde en mycket snabb övergång från offentligt drivna primärvårdsmottagningar till privat drivna enheter. I vårdval Halland ser man en utveckling där allt fler patienter väljer privata enheter. Den gamle mannen som på Laholms hälsocentral beskrev precis det. Jag åker hellre ett antal mil till en privat mottagning i Halmstad än går hit. I Stockholm som också har vårdval sen några år tillbaka noterar man nöjdare patienter för varje mätning som görs.
I Dagens Medicin beskrevs idag hur läkare i Göteborg fått erbjudande från en privat vårdgivare. Du får antingen jobba på min hälsocentral som anställd och tjäna 100 000 kronor per månad eller också bli delägare i mottagningen och tjäna 65 000. Valet var enkelt för de flesta. Hellre vara med och äga sin egen mottagning med en lägre lön än anställd med högre lön. Allt fler läkare kommer att vilja bli entreprenörer med en egen mottagning inom ramen för Vårdval än vara en av 10 000 anställda i landstingskolossen.
För det tredje kommer lagstiftningen kring patientsäkerhet att skärpas. Det gamla systemet där den läkare som varit försumlig får en erinran eller en varning men nästa dag kan arbeta som om inget hänt kommer att ersättas med att läkare får prövotid. Det innebär att de under en tid ej får arbeta självständigt utan ska stå under handledning av kollega.
För det fjärde kommer även primärvården att i ökad utsträckning omfattas av öppna kvalitetsjämförelser där man som patient kan jämföra kvaliteten mellan olika enheter. Här är ett exempel från Minnesota där patienter kan jämföra kvalitet mellan olika mottagningar.
Så jag håller med Josefsson om att det på sina håll är bedrövligt men inte i att det skulle se ut så överallt. Dessutom vet jag att det händer mycket som gör att det blir bättre.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-08-26 | no kommentarer
Partiledarna har nu presenterat satsningen för att sänka arbetslösheten. Ser med stor spänning fram emot kommentarerna från oppositionen.
Sannolikt kommer socialdemokraterna nu att peka på att Alliansregeringen hösten 2006 kraftigt minskade satsningarna på arbetsmarknadspolitik. Det är sant. När företagen ropar efter människor ska man inte låsa in arbetslösa i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. När landet däremot drabbats av stora varsel och arbetslösheten stiger ska utbildningsplatserna öka både i det ordinarie utbildningssystemet och inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
När jag åkt runt i olika län och pratat om regeringens politik har jag roat mig med att låta arbetsförmedlingen i länet ta fram statistik på hur stor andel av de arbetslösa som under åren 94 till 07 varit sysselsatta i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Man skulle anta att andelen ökat under lågkonjunktur och minskat under högkonjunktur. Så har det inte varit. Kurvan samvarierar med en enda faktor, förekomst av allmänna val. Från att sossarna kom till makten har toppåren för arbetsmarknadspolitik varit 1998, 2002 och 2006. Regelmässigt har man året efter valet gjort kraftiga neddragningar.
Det kommer man nog att bortse ifrån och istället dra valsen en gång till.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-08-26 | no kommentarer
Ett pressmeddelande har just gått ut där det framgår att partiledarna kommer att besöka St Eriks gymnasium för att presentera Alliansen politik. En inte alltför djärv gissning är väl att det handlar om ungdomsarbetslöshet vilka väl ska bemötas med utbildningssatsningar och arbetsmarknadspolitik.
Ett tips till Mona Sahlin är väl att använda samma formel för oppositionens uttalande som sossarna gjorde igår när regeringen berättade om en miljard för att stötta landstingens pandemivaccinationer.
Vi är Besvikna, oerhört Besvikna! Regeringens satsning på (ungdomar) är alldeles för liten. Den borde ha varit Mycket Mycket större. Den kommer dessutom alldeles för sent. Den borde ha kommit för Länge Länge sen.
Ska nog söka jobb som pressekreterare hos sossarna. Verkar inte vara så svårt…..
