• link1
  • link2
  • link3

Läxhjälp inte så tokigt

Skrivet av Anders W Jonsson 2009-08-28  |  2 kommentarer

IFAU, insitutet för arbetsmarknadspolitiskt utvärdering, har kommit med en intressant rapport. Baserat på historiska data visar man att erbjuda läxhjälp är ett av de bästa sätten att utjämna sociala skillnader. Inte så konstigt. Ibland har jag, när vi hemma trots två akademiska utbildningar inte kan lösa läxproblemen, undrat hur andra föräldrar löser det.  Får man tro IFAU rapporten så löser man det inte.

Många friskolor använder lärartiden genom att erbjuda fler lärartimmar. Lärare har, för att kunna vara ledig under lov, en veckoarbetstid på 45 timmar. Det betyder att om man börjar 08 00 så kan man gå hem 17 30 om man haft 30 minuters lunch.   Att friskolor väljer att använda lärarnas arbetstid på ett nytt sätt har fått Lärarförbundet att reagera. Friskolorna pressar lärarna. Det leder till utbrändhet och sjukskrivningar påstod nyligen lärarförbundets ordförande. Inga fakta bakom påståendet varför det blev rätt pinsamt när Siwe på DN bemödade sig om att plocka fram statistiken som visade att inga lärare var så friska som just de som ”pressades så hårt av friskolorna”.

För mig är det här ytterligare ett exempel på hur en entreprenör, i det här fallet en friskola, kan tänka nytt på ett sätt som inte görs inom kommun och landsting. Precis samma exempel kan hämtas från mitt eget skrå, läkarna, där det är uppenbart att privata mottagningar har en helt annan effektivitet men ofta också läkare som mår bättre.

Bookmark and Share

Kommentarer

  1. Bengt Hilmersson Says:

    Det finns mycket att tycka om skolan, och efter 12 år har man sett mycket att reagera över.

    Ett exempel är arbetstider. Många lärare lägger oerhört mycket tid, andra mindre, och jag tror det är viktigt att fundera över på vad man lägger tiden på. T ex tror jag att om man flyttar en del pengar från lärartid till att vi ska ha goda hjälpmedel (fungerande datorer, böcker, dataprojektorer, elevdatorer mm) skulle underlätta så mycket i vår vardag att en utökad undervisningstid inte skulle påverka arbetssituationen.

    Jag tror också på drivkraften hos människor och att en verksamhet man driver själv kan ge ett mervärde som är svårt att mäta. Och jag tror att lovens längd ska diskuteras och kanske anpassas mera efter föräldrarnas arbetstider. Nu har människor ofta semester i skift vilket gör att det hela inte är helt lätt.

    Jag vet utifrån egen erfarenhet att läxhjälp i olika former är bra. Det kan ske på många sätt, t ex genom facebook, vilket jag själv använt!

    Så jag vill uppmuntra alla att fortsätta att tycka om skolan, men också komma ihåg att den målstyrda skolan av idag är annorlunda än den vi föräldrar gick i. Det ställs helt andra krav både på oss lärare och eleverna. Det krävs en mycket tydligare resultatprestation än tidigare för att klara sig, och jag tror vi ännu inte har uppnått arbetsmetoder fullt ut för att uppfylla detta.

    Bengt Hilmersson

  2. Fredrik Says:

    De flesta lärare har 45 timmars arbetsvecka. Dock inte alla. Många friskolor tror att de har mycket att vinna på vanlig 40-timmarsvecka, och att sedan utnyttja de sommarveckor där eleverna är lediga till planering och fortbildning.

    Detta låter ju mycket bra, men faktum är att på många ställen där 40-timmarsvecka har införts kräver arbetsgivaren lika mycket arbete per vecka för läraren som för dem som arbetar 45 timmar. Det fungerar inte. Att sitta i augusti och planera lektioner som ska hållas i maj är omöjligt när man arbetar med unga människor. Resultatet blir i många fall att lärarna tvingas arbeta obetald övertid under veckorna samtidigt som de inte kompenseras med ferier på sommaren.

    För övrigt så fungerar de avtal som har 45-timmarsvecka så att 35,5 timmar är arbetsplatsförlagda, medan resterande är tid som läraren förlägger på valfri plats och tid. Till exempel en sen kväll i hemmet efter att ha nattat sin barn.

Lämna en kommentar

img img img