Facken och de sjukskrivna
Skrivet av Anders W Jonsson 2010-03-01 | 2 kommentarer
Jag kan inte begripa varför svensk fackföreningsrörelse så hårt kämpar för att vi ska tillbaka till sjukskrivningskaoset som rådde 2006. Sverige hade världens friskaste befolkning men världens längsta sjukskrivningar. Mycket få fick hjälp att komma tillbaka. Istället fick man hjälp att bli förtidspensionerad. Mer än 140 sjukskrivna förtidspensionerades varje dag. Jag skulle önska att facken istället såg hur deras medlemmar for mycket illa av årslånga passiva sjukskrivningar.
Senast i raden av fack som kämpar för att få tillbaka situationen som rådde under sossarnas tid är Statstjänstemännen som på DN debatt ondgör sig över Alliansregeringen. De har nu gjort en opinonsundersökning bland sina medlemmar inom Arbetsförmedlingen och fått svaret att det var helt fel att föra över långtidssjukskrivna till Arbetsförmedlingen.
Regeringen har satsat 17 miljarder på att hjälpa dessa människor tillbaka. Den bild jag fick i fredags var att arbetet går förvånansvärt bra. Även om det bara skulle leda till att en tredjedel av de långtidssjuskrivna kommer tillbaka är det ett fantastiskt resultat jämfört med sossemodellen där alla blev förtidspensionerade.
I sinom tid kommer det dessutom att finnas fakta på bordet som visar vad som hänt med alla de tusentals långtidssjukskrivna som nu får hjälp av Arbetsförmedlingen. Min gissning är att det då kommer att bli uppenbart att Statstjänstemännens inlägg i debatten avslöjas som ett billigt sätt att stödja vänsterpartiernas i sin valrörelse.
Är det konstigt att fackföreningarna förlorar medlemmar när man inte begriper att man ska slåss för sina medlemmars rätt att få hjälp att efter sjukdom komma tillbaka till arbete. Inte slåss för att socialdemokraternas system med årslånga passiva sjukskrivningar ska komma tillbaka.



mars 1st, 2010 at 8:21
Du sprider en felaktig bild. Är det medvetet eller omedvetet?
Av de personer som du skriver blev förtidspensionerade, så handlar stora delar om tidsbegränsade ersättningar. Dvs personer som man bedömer kan återkomma till arbete eller utbildning. Många är dessutom 55+, kvinnor som slutit inom vård och omsorg i ett allt tuffare tempo.
2002 betalade staten ut 5.7 miljarder i lönebidrag.
Av de som det nu berör skriver Försäkringskassan i sitt första remissvar till regeringen:
”Försäkringskassans pågående förnyelsearbete, där fokus ligger på att ytterligare förbättra Försäkringskassans verksamhet, kommer att ha en positiv inverkan på
ohälsotalet. Det kommer bland annat att innebära tidig aktivitet i ärendena och att de som är sjukskrivna en längre tid får en personlig handläggare. Sammantaget kommer dessa insatser att ytterligare förbättra förutsättningarna för att förkorta sjukfallen och därigenom minska kostnaderna för sjukpenning i sjukförsäkringen. Samtidigt motverkar insatserna att antalet personer som beviljas sjukersättning ökar. Sedan oktober 2007 finns också det försäkringsmedicinska beslutsstödet för läkare, med specifika rekommendationer om sjukskrivningstidens längd för ett antal vanliga diagnoser. Beslutsstödet kommer att vara ett bra stöd för såväl läkarna som Försäkringskassan. Resultatet förväntas bli kortare och mer enhetliga sjukskrivningstider. Denna positiva utveckling är RESULTATET AV ETT LÅNGSIKTIGT ARBETE. Mot den bakgrunden är Försäkringskassan mycket tveksam till att nu genomföra omfattande förändringar inom sjukförsäkringen, utan att ta den tid som krävs för att reda ut otydligheter och analysera effekter. En sådan bearbetning och analys behövs för att säkra att förslagen verkligen kommer att kunna föra den positiva utvecklingen vidare.”
”Inom Försäkringskassan pågår ett arbete med att analysera konsekvenserna för administrationen. Myndigheten kan redan nu konstatera att det krävs mer tid
för en grundlig analys av Försäkringskassans möjligheter att administrera det föreslagna regelverket. För att Försäkringskassan ska kunna tillämpa reglerna
krävs även att andra aktörers insatser sker i tid. Fallerar deras insatser blir de föreslagna tidsgränserna inte möjliga att hålla. Risken är att den enskilde
hamnar i kläm och står utan försörjning.”
”Införandet av regelförändringarna sammanfaller med Försäkringskassans förnyelsearbete, som under 2008 innebär en stor omställning för myndigheten.
Ett genomförande vid en senare tidpunkt skulle innebära att Försäkringskassan står bättre rustad att möta förändringarna. Ett senareläggande av införandet av
de nya reglerna skulle påtagligt förbättra förutsättningarna att säkra kvaliteten i genomförandet. Försäkringskassan avstyrker därför ett ikraftträdande den 1 juli 2008. Mot bakgrund av att omfattande förtydliganden i regelverket behöver göras och då konsekvenserna för Försäkringskassans administration och arbetssätt behöver
utredas är Försäkringskassan inte i nuläget beredd att föreslå ett annat datum för ikraftträdandet. Försäkringskassan avstyrker även förslaget om den minskningsregel som innebär att sjukpenningen ska samordnas med andra försäkringar, eftersom Försäkringskassan inte kommer att ha möjlighet att kontrollera om reglerna
efterföljs.”
http://www.forsakringskassan.se/irj/go/km/docs/fk_publishing/Dokument/Rapporter/Remissyttranden/rem60580_07.pdf
I remissvaret för den här delen där ersättningarna går mot sitt slut och regeringen i elfte timmen skriver en debattartikel på SvD om vilket stöd de berörda personerna kan förvänta sig, skriver Försäkringkassan:
”Den grupp det nu handlar om är försäkrade som i grunden har sjukdom och arbetsoförmåga men som på grund av tidsbegränsningen i sjukförsäkringen inte längre kan få ersättning. Många av dessa försäkrade har också tidigare deltagit i insatser i Arbetsförmedlingens regi eller på andra sätt genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering. ”
Och Anders W Jonsson skriver på sin blogg att det inte hände något före den ofelbara Alliansen satte sig vid makten.
Faktum är väl att politiker inte har något som helst intresse av att ge människor en korrekt bild av hur det ser ut i landet. Det enda som är intressant är att få makt.
mars 1st, 2010 at 9:22
Det är tragiskt att du inte har förstått så mycket. För det första så betyder ST inte ”Statstjänstemännen”. ST betyder ingenting längre (eftersom man inte längre bara organiserar ”statstjänstemän”). Enkäten har gått ut till personal både på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och visar återigen att man från Moderatregeringen (med sina små stödpartier på högerkanten) inte har någon koll. Nu visar det sig att de som drabbats av Ättestupan är mycket sjukare än vad man hävdat från Regeringen. Tidigare har det visat sig att den ersättning dom får blir mycket lägre än vad samma Regering hävdat.
Deessutom behövs det inga ”akutåtgärder” i sjukförsäkringen.
1/ Ohälsotalet har sjunkit kontinuerligt under närmare 10 år.
2/ Sjukfrånvaron (enligt arbetsgivarnas egen undersökning) är redan innan den lägsta på närmare 30 år.
3/ Den svenska sjukförsäkringen går sedan flera år med överskott.
Det stora problemet (som inte löses genom att med tvång slänga ut sjuka från sjukförsäkringen i en Ättastupapolitik) är att svenska företag och myndigheter har så slimmade organisationer att det inte finns plats för den som inte är helt frisk. Arbetsgivarna vill helt enkelt inte anställa den som har någon krämpa. Och DET problemet löser man inte genom att slänga sjuka över en Ättestupa.