Skrivet av Anders W Jonsson 2010-04-12 | no kommentarer
Det är missledande att bara prata om den relativa fattigdomen. Det finns nämligen två sätt att mäta vilken ekonomisk standard olika familjer har. Man kan antingen mäta relativ fattigdom eller också absolut fattigdom. Båda siffrorna behövs för att man ska få en sann bild. Hur många som lever i relativ fattigdom får man fram genom att räkna ut hur många som varje år har mindre än 60% av medelsvenssons inkomst. Det är ett bra mått för att se hur klyftorna i ett samhälle förändras. Nackdelen med måttet är att om ekonomin utvecklas bra, som den gjorde i Sverige fram till hösten 2008, och många får högre löner så ökar den relativa fattigdomen medan om det blir fullständig kris i ekonomin som i Grekland ser det ut som den relativa fattigdomen minskar!!
Därför måste man också titta på den absoluta fattigdomen dvs se hur det faktiskt ser ut i plånboken för människor som lever med små marginaler. Man handlar ju inte mjölk till barnen för procent utan för kronor och ören.
I Sverige har den relativa fattigdomen ökat sedan 2000 (alltså även under de år då Vänsterpartiet hade makt och inflytande) medan den absoluta fattigdomen har minskat. De fattiga ensamstående har alltså fått mer i plånboken men de som har jobb har fått ännu mer. Jag tror att om man frågar en ensamstående mamma med barn så tycker hon att det är viktigare att hon får mer pengar i plånboken (den absoluta fattigdomen minskar) än att de som har jobb får låga lönelyft och blir arbetslösa (den relativa fattigdomen minskar).
Det viktigaste orsaken till att ensamstående föräldrar har dålig ekonomi är att de är arbetslösa, saknar möjlighet att försörja sig själv och sitt barn. Det finns många internationella undersökningar som visar att det viktigaste för att få människor i arbete är att skatten ska vara låg. Sverige utmärkte sig förr genom att ha världens högsta skatter för låginkomsttagare. Så är det inte längre.
Vänsterpartiet vill ha jättelika skattehöjningar för de som arbetar. Effekten kommer att bli fler arbetslösa. Det gynnar definitivt inte ensamstående föräldrar.
Sen handlar det om bra villkor för småföretag så att de blir framgångsrika och kan anställa. Gynnar också ensamstående föräldrar. Avdraget för hushållsnära tjänster har gjort att tusentals, inte sällan ensamstående mammor, har fått jobb eller att deras svarta jobb blivit vita. Det vill vänsterpartiet sätta stopp för. Vem drabbas? Jo de ensamstående mammorna.
Det viktiga för ensamstående mammor är att de får jobb och kan försörja sig och sitt barn. Vänsterpartiets politik leder inte till att fler jobb utan färre.
Skrivet av Anders W Jonsson 2010-04-08 | no kommentarer
I går debatterade riksdagen hälso- och sjukvård. En rätt sorglustig historia kan tyckas för den som följde debatten eller läser protokollet.
Alliansens företrädare beskrev alla de stora förändringar som skett under mandatperioden. Från oppositionens fanns drygt hundra reservationer MEN man valde i debatten att diskutera den fråga där man var överens nämligen rätten för en ensamstående kvinna att bli gravid genom insemination!!!!!
Vilken värld lever socialdemokrater, vänster- och miljöpartister i. Jag pratar sjukvård med människor, dagarna i ända känns det ibland som. Många synpunkter får jag på vad som är bra, vad som blivit bättre och vad som fortfarande inte är bra. Jag kan inte minnas att jag på mycket länge träffat någon som sagt att det största problemet i svensk sjukvård är att ensamstående kvinnor ej får bli gravida genom insemination utan måste åka till Danmark eller Finland. Men så är det tydligen i de kretsar där oppositionen rör sig. Ropen skalla , insemination åt alla!!
Under de år oppositionen hade makten var det ingen viktig fråga. Så här skrev den dåvarande regeringen ”När samhället medverkar till att skapa liv ställs alldeles särskilt stora krav på reflektion och eftertanke. Saken kan komma att uppfattas som en alltför stark instrumentalisering av mänskligt liv och en alltför långtgående strävan att med tekniska insatser kompensera livets ofullkomligheter. En utgångspunkt för övervägandena bör vara att ett barn som kommit till med hjälp av assisterad befruktning skall ha två föräldrar och att barnet skall ha fötts av en av föräldrarna.” Tydligen har Mona Sahlin ändrat sig även i den här frågan efter att hon blev oppositionspolitiker.
Jag och Centerpartiet tycker att ensamstående kvinnor ska ha rätt att bli inseminierade. Om ensamstående har rätt att adoptera och lesbiska par kan bli inseminerade är det rimligt att ändra lagen även på den här punkten. Därför har vi satt igång ett arbete som sannolikt kommer att leda till en lagändring. Skönt att tillhöra det lag som har tankar och visioner om utvecklingen i svensk sjukvård som sträcker sig längre än att möjliggöra för ensamstående att bli inseminerade.
Skrivet av Anders W Jonsson 2010-04-08 | no kommentarer
Jag läser på Ola Johanssons, blivande C riksdagsman från Halland, blogg om hur vännerna i folkpartiet agerat i SKL.
Folkpartiet har tydligen nätt och jämt deltagit i den beredning som har ett avgörande inflytande på den svenska skolan. I den pågående avtalsförhandlngen har man från kommunerna varit överens om att driva kravet på att lärare ska ha samma arbetstider som övrig personal på skolan. Avtalsförhandlingarna sköts av SKL:s förhandlingsdelegation där fp ledamoten tydligen fått order från Utbildningsdepartementet att ställa sig på motpartens, Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds sida, i förhandlingarna. Tydligt syfte att få några av Sveriges lärare att rösta fp i höstens val.
Tror inte fp Sveriges lärare om mer än att de kan köpas för pengar. Valforskningen är dessutom tydlig i att svenska väljare inte röstar beroende på hur det ser ut i den egna plånboken.
Skrivet av Anders W Jonsson 2010-04-08 | 2 kommentarer
Socialdemokraterna skickar till landets tidningar en debattartikel om stupstockar undertecknad Veronica Palm (s). Så här har jag svarat i Arbetarbladet:
Jag vill rekommendera Veronica Palm att besöka en Arbetsförmedling för att träffa några av alla de långtidssjukskrivna som nu får hjälp via Arbetsförmedlingen. Det är människor som drabbades stenhårt av den havererade sjukförsäkring som Veronica Palm hade ansvaret för fram till 2006. De som av många olika skäl hamnade i årslånga passiva sjukförsäkringar utan hjälp att komma tillbaka till arbete. Veronicas lösning på den tiden var att införa ett system där den sjukskrivne efter ett år successivt fördes över till förtidspension. 140 personer per dag förtidspensionerandes som hösten 2006 när systemet var som mest effektivt.
Vi vet att de som förtidspensionerades när Veronica satt vid makten drabbades av ett liv i fattigdom, ingen lever gott på förtidspension. Vi vet att många drabbades av ytterligare sjukdom och för tidig död. För förtidspensionärerna hade Veronica och hennes vänsterkamrater bestämt att de absolut inte fick vara aktiva i föreningslivet mer än 8 timmar per dag. De fick inte studera och absolut inte arbeta, vitt. Då hotades man med indragen sjukpenning. Arbeta svart var möjligen det alternativ som kvarstod.
Nu får de förtidspensionärer som så önskar vara aktiva i föreningar som mycket de vill. De får gå på så många studiecirklar de vill och kanske även gå en kurs på folkhögskola. De får dessutom gärna, om de själva vill, prova på att jobba och då samtidigt behålla förtidspensionen helt upp till en årslön på ett basbelopp och halva förtidspensionen därefter. Om de däremot jobbar svart ryker förtidspensionen. Rätt tydlig skillnad mellan tiden då Veronica och vänsterpartierna styrde och hur det fungerar idag.
Istället för att kasta ut de långtidssjukskrivna i förtidspension får de nu hjälp via arbetsförmedlingen. Många var mycket oroliga inför den förändringen. Veronica och hennes partikamrater hade dessutom mage att skrämmas med att man på Arbetsförmedlingen minsann hade en stupstock. Där skulle något så fruktansvärt hända att det kunde jämföras med en avrättning!!!
Om nu Veronica tar sig tid att besöka en Arbetsförmedling och träffar några av de tusentals som gått från passiv sjukskrivning hos Försäkringskassan till aktiv introduktion hos Arbetsförmedlingen så kommer hon säkert att träffa ett antal som är ledsna och besvikna. Introduktionen har inte gett resultat och de kommer att återgår till Försäkringskassan. Men hon kommer också att träffa många många som berättar en annan historia. Äntligen är det någon som bryr sig! Jag har fått en chans som jag inte trodde fanns! Jag är inte ett hopplöst fall!
Om inte Veronica har tid att besöka Arbetsförmedlingen och träffa de människor hon skrämt med stupstockar så kan hon i lugn och ro vänta på de rapporter och utvärderingar som inom kort kommer. De kommer säkert inte att visa att alla blivit hjälpta tillbaka men bilden kommer att bli en helt annan än den Veronica förfäktar nämligen att de drabbats av ett öde likt den som förr fick se stupstocken på nära håll.
Skrivet av Anders W Jonsson 2010-04-08 | no kommentarer
Socialdemokrater far runt och berättar att 25 000 harn fått sparken från skola, vård och omsorg på grund av den moderatledda regeringens skattesänkningar.
Det stämmer inte riktigt…
Det som däremot hänt är att 10 000 har bytt arbetsgivare från att ex vis jobba i den kommunala hemtjänsten till att jobba i en privat hemtjänstfirma eller från en kommunal skola till en friskola. De äldre får samma, eller bättre hemtjänst. Eleverna får lika mycket undervisning. Kostnaden minskar inte för kommunerna men antalet anställda hos kommun och landsting har minskat med 10 000. Vad är problemet?
18 000 till 19 000 jobb har försvunnit som ett resultat av minskade sjukskrivningar och därmed färre timvikarier. Att den ordinarie personalen blir friskare och kan vara på jobbet kan väl inte vara et problem.
Slutligen har 7 000 plusjobbare lämnat kommunerna. Plusjobb var en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som inte längre behövdes då högkonjunkturen var som hetast. Gott om jobb fanns då på andra ställen.
När socialdemokraterna presenterar en siffra är det alltid klokt att syna korten. Räkna rätt har aldrig varit Mona Sahlins och socialdemokraternas starkaste sida.
Skrivet av Anders W Jonsson 2010-04-08 | no kommentarer
Återigen uppmärksammas en kommun som vägrar låta ett äldre par bo tillsammans på särskilt boende. Efter ett långt liv tillsammans ska man skiljas när den ene behöver mer vård än vad som kan ges i hemmet. Fullständigt hårresande.
Det händer tack och lov mycket sällan. För det första är det snarast undantag än regel att hustrun som vårdat sin åldrande make under åratal i hemmet vill bo med honom på det särskilda boendet. Så trevliga är tyvärr inte våra särskilda boenden. De flesta i den situationen väljer att bo kvar i hemmet och besöka maken. När paret vill bo tillsammans så ordnar istort sett alltid kommunen det. Skulle ett äldre par driva frågan till domstol så gäller dessutom hyreslagen dvs kommunen kan inte lägga sig i vem som bor i den lilla lägenheten på det särskilda boendet lika lite som kommunen kan lägga sig i vem studenten har boende i sitt studentrum.
För att ingen äldre ska behöva oroa sig kommer Centerpartiet att verka för en lagstiftning. Eftersom både KD och Fp sagt sig ha samma uppfattning utgår jag från att en Alliansseger i höstens val kommer att betyda att vi inte mer ska behöva läsa om äldre par som av kommunen skiljs åt.
Skrivet av Anders W Jonsson 2010-04-01 | 1 kommentarer
En av de största utmaningarna som många länder står inför är ålderspyramiden förändras. Det är i grunden positivt att de äldre bli allt äldre och allt friskare men det kommer att innebära stora förändringar. Idag går det i Sverige tre medborgare i arbetsförålder per pensionär. Om tio år kommer det att vara två i arbetsför ålder per pensionär.
Den förändrade ålderspyramiden ställer krav på äldreomsorgen, sjukvården och framförallt pensionssystemet. Andra länder ser med avund på det svenska pensionssystemet. Vi har sen snart tio år separerat inkomstpensionerna från statsbudgeten. Dessutom har vi ett system som är finansiellt och politiskt stabilt. Smarta mekanismer gör att vid djupa lågkonjunkturer dämpas pensionsutbetalningarna så att systemet inte hotas. Dessutom är det politiskt stabilt eftersom det vilar på en uppgörelse över blockgränsen. 90% av riksdagsledamöterna står bakom pensionssystemet.
Det är förödande för en nation att ha ett pensionsystem som kan ändras vid varje val. Det leder till att medborgarna tvingas spara orimligt stor del av inkomsten för sin ålderdom. Det är också ett elände att ha pensionerna som en del av statsbudgeten. Höjda pensioner ska då ständigt ställas mot skola, försvar och skattesänkningar.
Vänsterpartiet driver en hård kampanj för att riva upp pensionsöverenskommelsen. Kalle Larsson har nyligen interpellerat socialsförsäkringsministern i frågan. Ett orosmoln är att V och MP kräver att S ska överge pensionsöverenskommelsen för att bilda regering.
Ett annat orosmoln är hur diskussioner i pensionsarbetsgruppen, den grupp med C, KD, S, M och FP som har att förvalta pensionsöverenskommelsen, förvaltas. I gruppen har tydligen förts diskussioner om att höja lägsta åldern för uttag från 61 till 62 år. Ett rimligt förslag kan jag tycka. Den diskussionen läcker omedelbart ut till media och Ylva Johansson, som ej sitter i gruppen, tar avstånd från diskussionen.
