Först särskola sen förtidspension
Skrivet av Anders W Jonsson 2011-02-01 | 4 kommentarer
Flera kommuner har fått skarp kritik för att man skrivit in elever i särskolan utan en komplett utredning. Gävle kommun är en av kommunerna som kritiseras.
En placering i särskolan blir en enkel lösning. Istället för att erbjuda stöd i grundskolan för elever med svår dyslexi och språksvårigheter lyfts de över till särskolan. Elevens möjligheter att komma vidare blir då starkt begränsade. De hamnar i särksolan även på gymnasiet vilket med nuvarande regler leder vidare till aktivitetsstöd vid 18 år dvs förtidspensionering och ett liv i fattigdom.
För det första måste kravet på utredningar skärpas. Särskolan är en utmärkt skolform för elever med utvecklingsförsening men inte för normalbegåvade. För det andra måste kopplingen mellan särskola och aktivitetsstöd. Den som behöver mer än tre år för att fullgöra sin gymnasieskola ska ha studiebidrag, inte förtidspensioneras.
Den hälsosamme ekonomisten beskriver sambandet här.
februari 2nd, 2011 at 10:03
Håller helt med. Min fru som arbetar på högstadiet har ofta undrat varför vissa elever är i särskolan. Verkar vara ett sätt för skolan att hantera elever med speciella eller komplicerade problem. Ibland blandas språkproblem ihop med förmåga. Hemskt var bara första ordet.
februari 2nd, 2011 at 20:46
[...] även Raymond, Annie, Anders W. Share on [...]
februari 21st, 2011 at 10:24
Jag är inte alls säker på att särskolan är en helt utmärkt skolform för alla ”elever med utvecklingsförsening”. Så vi valde grundskola istället – och det går fint.
februari 22nd, 2011 at 8:15
Håller helt med Dig och därför skrev jag heller inte alla. Grundskola fungerar även för en del barn med lindrig utvecklingsförsening. Det jag dock sett vid några tillfällen är att föräldrars önskan om att det högt älskade barnet ska vara normalbegåvat gör att barnet placeras i grundskola. Ingen bra uppföljning sker och barnet kommer i kläm. Får inte de resurser som det har rätt till på grund av sin funktionsnedsättning och mår psykiskt dåligt. Hur kul är det som vuxen att varje dag gå till ett jobb som man känner att man inte klarar av.
Noggrann uppföljning är därför A och O och dessutom att man helt och hållet utgår ifrån barnets behov.