Socialdemokratisk dubbelknut
Skrivet av Anders W Jonsson 2012-02-06 | 3 kommentarer
Söndagen börjar med läsandet av DN debatt där Erik Åsbrink pläderar för att sossarna borde göra helt om och börja prata jobb. Jag kan istort sett skriva på vart enda ett av hans förslag. Problemet är bara att socialdemokraterna inte gör det utan under Juholts ledning agerat tvärtom. När Åsbrink vill att ungdomars inträde på arbetsmarknaden så går S emot praktikplatser, sänkning av restaurangmoms och lägre ingångslöner för ungdomar. När Åsbrink vill höja pensionsåldern så är det S som lagt in både hand och fotbroms. Är dessutom emot det dubbla jobbskatteavdrag och reducerade arbetsgivaravgift som den över 65 år får. När Åsbrink vill stimulera arbetskraftsinvandring så var S emot att möjligheten till arbetskraftsinvandring överhuvudtaget skulle öppnas.
Extra tydligt blir det när fru Åsbrink, Ylva Johansson, i kvällens Agenda säger att höjda nivåer i a kassan är den viktigaste reformen på arbetsmarknaden.
Socialdemokratin är ett fascinerande parti. Medlemskårens uppfattning verkar aldrig spela någon roll, allra minst när en partiledare ska utses men även när det handlar om ideologi och sakpolitik. Det är väl inte omöjligt att sossarna under Lövden bestämmer sig för att göra 180 grader om i frågan om bidragslinje eller arbetslinje men hur länge orkar medlemmar och sympatisörer hänga med när sossetoppen byter inriktning minst en gång per år.
februari 6th, 2012 at 21:18
Men du ska nog inte kritisera Asbrink för hårt. Åsbrink liksom Centerpartiet tror nämligen på samma strategi, anfall är bästa försvar. Integrationen och mångkulturalismen är ett stort misslyckande som skapat enorma spänningar och splittring. Centerpartier och Åsbrink ser inget samband mellan för stor invandring och misslyckad integrering. Enligt är så kommer Sverige bli ett bättre land ju fler invandrare som kommer hit, förstår inte riktigt den matematiken, kan du förklara?
Länge har Centerpartier pratat om att det kommer behövas en stor invandring när 40-talisterna går i pension. Nu har 70 procent av 40-talisterna gått i pension och vi har en stor arbetslöshet. Ur rockärmen tar ni då fram argumentet att utan invandring skulle inte vård av våra gamla fungera Hur förklarar du då att medellivslängden i Finland och Sverige är den samma?
februari 9th, 2012 at 17:44
2012 är första året då fler lämnar arbetsmarknaden än som kommer in på den. Problemet är gemensamt för hela OECD området. Lösningen är att få fler människor som arbetar. Det kan göras genom att få ner arbetslösheten, öka arbetskraftsinvandringen och höja pensionsåldern. Alla metoderna behövs.
Vad gäller välfärden så står utomlandsfödda för cirka 25% av arbetskraften, läkare, tandläkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
februari 10th, 2012 at 18:58
Så invandringen ska lösa välfärden. Dagens oansvariga migrationspolitik som Centern bland andra bär ansvar för medför en nettokostnad på mellan 1,5-2 procent av Bnp enligt regeringens egen utredare i frågan, professor Jan Ekberg. I kronor räknat handlar det om en nettokostnad på 45-60 miljarder årligen. Hur kan detta vara en tillgång.
Du skriver att 2012 är året då fler lämnar än kommer in på arbetsmarknaden. Sen skriver du att arbetskraftsinvandring är lösningen på det problemet. Skapar Alliansens politik både arbetsbrist och arbetslöshet?
Återigen, utan invandring hade inte välfärden i Sverige fungerat. Hur kan den då fungera i Finland? Samma medellivslängd gäller dessutom i Finland som i Sverige, nästan helt utan invandring.
Att det finns många utländska läkare i Sverige är inte så konstigt. Läkarförbundet bedrivit framgångsrik lobbyverksamhet mot Sveriges politiker. Detta har resulterat i att det finns för få platser på läkarprogram, allt för att begränsa tillgången på läkare och på så vis driva upp läkarlönerna som finansieras av skattemedel. Skrämmande att landets unga ska behöva åka till Danmark, Polen och Rumänien bland annat enbart för att det är för få utbildningsplatser på det svenska läkarprogrammen.
Tycker dessutom att det är ytterst tveksam moraliskt att dränera mindre utvecklade länder på färdigutbildade läkare.