Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-24 | inga kommentarer
I går kom den i Sjukvårdssverige så hett efterlängtade Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalité och effektivitet. Alla vi sjukvårdsnördar kastar oss genast över den. Hur har det gått? Vem är bäst och vem är sämst?
Konstateras kan att den här typen av öppna jämförelser är mycket effektiva när det handlar om att förbättra kvalitet och effektivitet i sjukvården. Flera jämförelser över tid finns med i årets upplaga där man tydligt ser vilka förbättringar som skett. Det beror på att både läkare, landstingsdirektörer och även politiker är utpräglade tävlingsmänniskor. Ingen vill vara sämst.
Tråkigt att mina två hemlandsting, Gävleborg och Jämtland, återigen placerar sig på den sämre tredjedelen i de flesta jämförelser. I Gävleborgs media finns inga kommentarer från ledande politiker. Landstingsdirektören utskickad för att förklara. Enligt media skyller han på att siffrorna är gamla (april 2009) och att mycket hänt sen dess. Kan vara ett något provocerande budskap för länets medborgare.
Jag utgår ifrån att alla sjukvårdspolitiker i Sverige skaffar sig boken och inte reflexmässigt bortförklarar obekväma siffror utan faktiskt vågar ställa sig på medborgarnas sida och ifrågasätta hur det i vissa landsting kan komma sig att man har dyr sjukvård men inte toppar listorna.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-24 | inga kommentarer
Miljöpartiet gör ett försök att framstå som liberala. På DN debatt synar bland annat Gustav Andersson och Per Ankersjö på ett föredömligt sätt hur tunn den fernissan är i Stockholmspolitiken. Stäng det mycket välfungerande akutsjukhuset St Göran. Inte för att resultaten är dåliga, för att personalen eller patienterna är nöjda. Det är nämligen tvärtom. Utan för att det är privat! Dessutom vill mp i Stockholm förbjuda vinst i alla vårdföretag som är privata.
Lägg därtill att en röst på miljöpartiet de facto är en röst för att Lars Ohly ska få ett avgörande inflytande i svensk politik så framstår inte mp som ett så attraktivt liberalt alternativ.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-19 | inga kommentarer
För tre år sedan fick jag klart för mig vilka fuskmöjligheter som förmånen ”tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn”. Indikationer fanns på att så mycket som 25% var fusk. Andra undersökningar pekade på lägre siffror.
Fusket möjliggjordes av att kontrollen var begränsad. Försäkringskassan gjorde stickprovskontroller i efterhand. Ringde upp dagis någon månad senare för att fråga om barnet varit där eller ej den dag föräldern hade begärt föräldrapenning för. Eller ringde upp arbetsgivaren för att kontrollera att föräldern inte jobbat samtidigt som ersättning betalades ut. VAB beskrevs av vissa som ett snabbköp där alla kunde ta det man ville ha och sen betala i en burk vid utgången.
Jag tyckte därför inte det var orimligt när förslaget kom att den förälder som ville ha VAB ersättning skulle visa ett intyg att barnet inte varit på dagis eller i skolan den aktuella dagen. Alternativet hade isåfall varit att kräva intyg från arbetsgivaren. Något som inte kändes som ett förstahands alternativ med tanke på att Alliansen lovat att minska regelbördan för företag.
Förslaget har nu haft avsedd effekt. Uttaget av VAB dagar har minskat med 4%. Även om de slutgiltiga utvärderingarna inte ligger klara så är obserationstiden nu tillräckligt lång för att man ska kunna vara rätt säker på att det är VAB intygen som haft effekt. 4% av 4 miljarder (kostnader för VAB) är 160 miljoner. Det handlar inte om små belopp.
Socialdemokraterna har varit mycket kritiska mot VAB intyg. Frågan debatterades i riksdagen så sent som förra veckan. Den som är mer intresserad kan läsa protokollet, anförande 24 till 30. Antar att de går till val på att avskaffa intygen. 160 miljoner är felräkningspengar när man har en egen sedelpress.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-18 | inga kommentarer
Sitter på tåget och fördriver tiden med att läsa protokoll från riksdagsdebatten om uranbrytning. Rätt roande att se hur det socialdemokratiska hyckleriet framträder i all sin nakenhet. I lokaltidningarna runt om i landet hycklar sosseriksdagsmän nu vidare med likalydande artiklar. Här är den hycklande Raimo Pärssinens bidrag i Hälsingetidningarna.
Fakta i målet är följande
Det var under socialdemokraternas tid vid makten som kärnkraften byggts ut så att den idag står för 50% av den svenska elproduktionen.
Nuvarande minerallag är framtagen av en socialdemokratisk regering.
Enligt den har kommunerna veto om uranbrytning ska ske eller ej.
Den aktuella lagstiftningen har många år på nacken och socialdemokraterna har aldrig tagit initiativ för att den ska ändras.
Inte ens i opposition har socialdemokraterna lagt någon motion om att lagen skulle ändras.
Maud Olofsson har fått frågan om hon tänker ta initiativ till att stoppa uranbrytningen och svarat nej.
Uranbrytning är ingenstans i landet aktuellt och skulle en sådan bli aktuell kommer den att ställas under en omfattande miljöprövning.
Regeringen får oavsett alla annan prövning bara ge tillstånd om den aktuella kommunen sagt ja.
Mineralprospektering är bra. I allt urberg finns större eller mindre mängder uran. Att därmed förbjuda prospektering där man skulle kunna hitta uran är inte särskilt listigt eftersom det skulle sätta stopp för letandet efter mineraler i en stor del av landet.
Trots det påstår sossarna i debatten att
- Svaret skapar stor oro i landet eftersom Olofsson ställer sig bakom uranbrytning!!!
- Skapar stor förvåning i den centerrörelse som ej ännu flyttat in till Stureplan???
- Det är en vändning, ja rent av ett paradigmskifte, i svensk politik.
- Hon har släppt ansvaret för landsbygdsbefolkningen och tagit ansvar för Stureplansbefolkningen.
- Hon öppnar för uranbrytning i hela landet.
Synd att inte fler väljare läser protokollen från riksdagsdebatten.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-17 | inga kommentarer
Kömiljarden har äntligen fått landstingen att göra något åt köerna. Många kloka förändringar görs. Samtidigt vidtas åtgärder som visar att patientfokus saknas. Ett exempel är att för över patienter från den riktiga kön där behandling ska ske inom tre månader till kön för frivilligt väntande där vårdgarantin inte gäller.
En god vän ska opereras på dagkirurgin i Sandviken. Blev inte kallad för operation inom tre månader och hörde därför av sig. Fick då till svar att ingen operation skulle kunna ske inom tre månader men visst var det väl så att patienten egentligen inte heller önskade det utan kunde tänka sig att vänta tills efter jul, ingen vill väl vara sjukskriven under julhelgen…………
Svar ja på den frågan hade medfört att landstinget Gävleborg hade kunnat flytta henne från riktig kö (vårdgaranti) till kö för frivlligt väntande. Inplicit i frågan fanns dessutom budskapet att det är bättre att vara sjukskriven i januari än under jul och nyårshelger.
Svaret blev dessvärre (för landstinget Gävleborgs möjligheter att få del av kömiljarden) ett upprört Nej.
För mig blir det mer och mer tydligt att det krävs strukturella förändringar i sjukvården som flyttar makten från landstingets läkare, byråkrater och politiker till patienten.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-17 | inga kommentarer
Vellinge har snart lyckas få samma klang som Sjöbo en gång hade. Oförskyllt med tanke på att det finns ytterligare 100 kommuner som inte skrivit avtal med migrationsverket om att inte ta emot ensamkommande flyktingbarn. Kanske oförskyllt dessutom då en undersökning nu visar att endast 18% av Vellingeborna ställer upp bakom sitt moderata kommunalråd. 63% tycker att kommunen ska ta emot.
Perspektiv på frågan får man dessutom när man jämför dagens 2000 ensamkommande flyktingbarn med de 70 000 ensamkommande flyktingbarn som ett betydligt fattigare Sverige tog emot från Finland vintern 39/40.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-12 | inga kommentarer
Jag läste imorse en ledare införd i Söderhamnskuriren. Den var skriven av Olof Palmes gamle pressekreterare Sören Thunell och var ett svidande angrepp på Centerpartiet. Bra artikel för att strax efter sex på morgonen få igång blodcirkulationen. Jag författade ett svar som jag hoppas kommer att publiceras. Lägger annars ut det här på bloggen.
Tretusen tecken är en svår begräsning att hålla sig till. Jag kunde därför inte utveckla den historielöshet som Thunell trots aktningsvärd ålder uppvisar.
Han beskriver Centerpartiets kritik mot delar av LAS som ett nytt påfund av ungdomsförbundet med stöd av Stureplanscentern!!!!!! Vare sig Magnus Anderssson, CUF:s nuvarande ordförande eller Stureplanscentern, en av partiets mest aktiva avdelningar kan dessvärre ta på sig äran för partiets position i frågan om turordningsreglerna.
De så kallade Åmanlagarna, där LAS är en, blev tidigt 70 tal resultatet av den utredning som letts av Valter Åman. De antogs av en enig riksdag och betraktades delvis som en seger för alla de som inte ville socialisera hela det svenska näringslivet. En åsikt som på den tiden inte bara omfattade alla kommunistpartier utan även delar av socialdemokratin. Den enda kritiken mot lagen kom från SAF, Svenska Arbetsgivar Föreningen.
Under 70 talet växte inom Centerpartiet kritiken mot lagarna. Den kom inte minst från ungdomsförbundet (där hade Sören Thunell rätt) och handlade om att turordningsreglerna konsekvent missgynnade ungdomar. Även Centerpartister med en starka känsla för småföretagens villkor hörde till kritikerna. Thorbjörn Fälldin var tveksam till att ta upp kritiken då han var orolig för att det skulle gynna socialdemokraterna. Vid partistämman i Jönköping 1979 tog partiets vice ordförande Karin Söder upp frågan i ett av sina tal. Hon krävde då en snar ändring av turordningsreglerna för att inte ungdomar och småföretag skulle missgynnas.
Så den som påstår att partiets kritik mot LAS är ett modernt påfund bör nog fördjupa sig i svensk politisk historia.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-11 | inga kommentarer
Jag har sökt nytt jobb. Inte det att jag inte trivs med de två jag har nämligen barnläkare på Gävle sjukhus och politiskt sakkunnig på Statsrådsberedningen Rosenbad men utmaningar är aldrig fel. Som jag tidigare skrivit har jag tackat ja till att nomineras som riksdagsledamot för Centerpartiet i Gävleborg. Första prövningen kommer nu snart iform av medlemsomröstning.
Jag har ibland tänkt på vilka förebilder jag har som riksdagsledamot. Det finns flera men en given är Per Åsling, riksdagsledamot för Centerpartiet i Jämtland. Det jag beundrar med honom är hans mycket genomtänkta sätt att använda sitt uppdrag för att främja det egna länet. Många tycks tro att det viktigaste för en riksdagsledamot är att påverka rikspolitiken. Med viss erfarenhet av rikspolitiken kan jag säga att den påverkan den genomsnittlige ledamoten har på rikspolitiken är begränsad. Däremot kan en ledamot betyda oerhört mycket för det egna länet och det är vad Pelle gör. Han är en stark del av det jämtländska näringslivet och använder alla tillfällen till att underlätta företagarnas kontakter i Stockholm. Han gör skillnad för Jämtland vilket man inte kan säga om hans kollegor på den jämtländska riksdagsbänken.
Så skulle jag också vilja arbeta som riksdagsledamot för Gävleborg. Använda all kunskap och information jag får i Stockholm för att stötta länets företag. Vara en brygga mellan rikspolitiken i Stockholm och företagaren i Ljusdal, Edsbyn eller Söderhamn.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-11 | 1 kommentarer
Jag har under senaste året engagerat mig i hur vården i livets slutskede ska kunna bli bättre. Som barnläkare har jag följt barn och ungdomar under den sista tiden och fått erfara att det går att göra mycket för att livets svåraste stund ska bli så bra som möjligt. Genom jobbet på Rosenbad har jag fått klart för mig att det finns många ställen i landet där vård i livet slutskede bedrivs på ett fantastiskt sätt men också att det finns för många ställen där det inte fungerar. Jag har stött på frågan om det inte vore humant att tillåta läkarassisterade självmord och aktiv dödshjälp men sagt att jag inte tror att det är rätt väg.
Därigenom fick jag kontakt med Lars Olof. Han är svårt sjuk i ALS och starkt engagerad i frågor kring rätten till vår död. Möta människor med erfarenheter som inte jag själv har och med andra åsikter än jag själv för stunden har ger mig mycket. Jag tog därför kontakt med Lars Olof och besökte honom i Söderhamn tillsammans med Centerpartiets landstingsråd i Gävleborg, Hannah Karin Linck. Kaffe med dopp och två timmars otroligt givande diskussion var vad jag fick. Måste säga att Lars Olof lärde mig mycket som jag tidigare inte förstod.
Lars Olof och jag har i Tidningen C debatterat frågan om aktiv dödshjälp. Då utrymmet är begränsat har man på redaktionen beslutat avsluta debatten. Jag har bett Lars Olof att på min blogg få publicera hans inlägg så att fler ska få del av hans erfarenheter:
bistå vid självmord”
Jag har alltid hållit på centerpartiet, och det gjorde mina föräldrar också. Numera är jag svårt sjuk, dödssjuk, i ALS – och mina dagar är räknade. Ditt inlägg nyligen i Centertidningen nr ?? gjorde mig därför upprörd. Att du som läkare inte har mer förståelse för och inlevelse i dödssjuka personers sista tid är plågsamt att behöva inse.
Ni läkare hävdar att ni skall bota, lindra och trösta. OK – men ni botar inte en person som jag med ALS. Och ni varken lindrar eller tröstar mig heller. Ty – det är MIN bedömning som gäller när det handlar om den avsaknad av lindring och brist på tröst jag känner när jag hör talas om den relativa kvalitén på svensk palliativ vård. Att hänvisa till Hippokrates är verkligen lekmannamässigt år 2009. Och du borde veta att man slutade tala om honom i och med att vi tillät legala aborter i Sverige, varigenom man tar ca 38000 liv per år. Nu godkänner man tydligen en abort, enbart om skälet bara är en icke önsvärd pojke eller flicka. Då tycker jag att man gått ett steg för långt. Varför skall det då vara så svårt att få förståelse för denna, min och andras vilja om RTVD. Var i finns den moraliska och estetiska skillnaden ??? Är annars för fri abort = kvinnan bestämma över sinn egen kropp och situation.
Den tid jag nu har kvar på jorden är så kort att jag kan faktiskt inte bli imponerad av att du skriver att ”läkare och sjuksköterskor anser att den sista tiden för patienten kan bli viktig och värdefull.” Det är inte deras åsikt som är den viktiga här. Det är den döende personens åsikt och föreställning och insikter och oro som gäller.
Läkarna vill att man ger upp allt och överlämnar sig till dem den sista tiden. Men den person som alltid haft största möjliga kontroll över sitt liv, sina dagar, sina angelägenheter, sina uppgifter – han kan inte plötsligt överlämna sig åt okända människor och ett okänd öde. Särskilt inte när det gäller hans egen död. Han måste i allra högsta grad ha kvar kontrollen också här.
Det finns naturligtvis personer som är så fogliga som ni läkare vill att vi skall vara. Det må så vara. Men alla människor reagerar inte likadant inför döden – och vi dör på olika sätt – och vi dör av olika orsaker. Därför borde läkarna vara vidsynta nog att tillgodose alla personers önskemål – inklusive någon slags hjälp i samband med döden. Den slags dödshjälp vi här talar om är INTE ”mord”. Inte så länge patienten själv tydligt har bett om det. Då är det naturligtvis ”självmord”. Men det är självmord under humana och öppna och ärliga former. Slaskiga självmord – som att ordna en frontalkrock med bilen till exempel – borde vi alla vilja bespara oss och samhället.
Från att ha nämnt självmorden glider din text snabbt över till att ”ingen människa ska ha rätt att ta någon annan människas liv”. Detta är en helt onödig mening att ta med i det här sammanhanget. Du hade kunnat bespara läsaren detta. En läkare borde verkligen känna till skillnaden mellan mord och självmord.
Hur får jag – en döende människa som behöver hjälp och stöd – en läkare att förstå skillnaden mellan mord och självmord?
Vi vet båda att s.k. läkarassisterat suicid (självmord) idag inte är tillåtet enligt svensk lag. Men det vore åtminstone beundransvärt och hederligt om du och andra läkare kunde erkänna att det vore önskvärt (!) Att det funnes, så att ni kunde hjälpa vissa patienter i väldigt speciella fall. De skulle då känna större tilltro till läkarkåren, en större trygghet och ett större lugn inför den sista tiden här på jorden.
Lars-Olov Hammergård
PS – Varken dödshjälp eller läkarassisterad suicid skulle få förekomma hos den som inte har bett om det under strikt kontrollerade former. Och ingen typ av dödshjälp skulle behöva ges av läkare som inte själv vill (detta gäller aborterna redan idag). Det handlar således bara om de döende som själva ber om hjälp. Och det gäller bara de läkare som har den empati som behövs i sammanhanget (enl. uppgift cirka 30% av läkarkåren). Alla övriga – läkare och patienter – fortsätter precis som idag.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-11 | inga kommentarer
Socialdemokraterna har lyckats mobilisera många pensionärer orättvisa skatter. De engagerade pensionärerna tror nog att sossarna därmed lovat kraftiga skattesänkningar men skulle om, vilket just nu är rätt osannolikt, socialdemokraterna kommer till makten bli gruvligt lurade.
Jobbskatteavdraget är den viktigaste åtgärden för att få människor i arbete. Det har resulterat i att 100 000 personer idag är i arbete jämfört med vad varit fallet om sossarna fått styra. Fler i arbete ger mer pengar till bl a äldreomsorg och sjukvård.
Dessutom har alliansen sänkt skatten för pensionärer. För pensionärer med låga inkomster genom två sänkningar av inkomstskatten på tre år, riktade särskilt mot de med låga pensioner. För välbeställda pensionärer genom att fastighetsskatten och förmögenhetesskatten har avskaffats.
Under socialdemokraternas tolv år vid makten sänkte de inte skatten en enda gång för pensionärerna. Däremot sänkte de skatten för alla andra genom att införa skattereduktion för pensionsavgift. Det gick till alla som inte var pensionärer.
När sossarna nu lovar rättvis skatt handlar det inte om att sänka skatten för pensionärer utan att höja skatten för pensionärernas barn och barnbarn.
Att Kejsarinnan saknar kläder kommer nog för många 70 plussare att bli uppenbart när vi närmar oss valdagen.
