Skrivet av Anders W Jonsson 2009-12-04 | 3 kommentarer
Ett av den svenska sjukvårdens största utmaningar är köerna. Under socialdemokraternas tid vid makten var det inte en prioriterad fråga. Alliansregeringen gick till val på att minska köerna i sjukvården. Metoden har visat sig vara effektiv. Kömiljarden är ett statligt stöd till landstingen som utgår endast om man kan erbjuda 80% av patienterna tid hos en specialist inom 90 dagar och behandling inom 90 dagar. Mätpunkten närmar sig och med stor sannolikhet kommer de flesta landsting att på mindre än ett år fått ner sina väntetider.
Vissa landsting har nått målet genom att upprätta dubbla köer. En kö med frivilligt väntande och en vanlig kö. Det är lätt att övertala en patient att ställa sig i frivilligt väntande kön. Jag har hört kommentar som ”inte vill väl Du operera Dig före jul?? Då blir Du sjukskriven över helgerna. Bättre att vänta till i januari” och ”inte vill väl Du som är gammal åka till ett annat landsting för att få träffa en specialist? Bättre att vänta så får Du tid på Gävle sjukhus”.
Idag går Göran Stiernstedt, hälso- och sjukvårdsdirektör på SKL, Sveriges kommuner och landsting, ut och tar avstånd från kreativt kö arbete. Han föreslår att begreppet frivilligt väntande ska bort. Klok karl men så har han också till skillnad från andra sjukvårdsbyråkrater sina rötter i den riktiga sjukvården, infektionsläkare.
Att köerna smälter bort när staten lockar med en miljard är intressant. Den svenska demokratin bygger på att de folkvalda landstingspolitikerna ska lyssna på väljarna och förverkliga deras vilja.
Att köerna inte minskat tidigare kan då ha två förklaringar.
Antingen är det så att de svenska väljarna inte har något emot de långa köerna. Väljarna är då säkert upprörda över att staten har tvingat landstingen att vidta åtgärder för att minska köerna när de istället borde ha prioriterat något annat. Väljarna tycker då säkert att statens agerande är ett hot mot den kommunala självstyrelsen.
Eller också är det så landstingspolitikerna är något lomhörda för ropen från väljarna. Först när staten tar fram stora megafonen förstår man att köerna ska bort.
Borde vara uppslag för en C uppsats för en statsvetare.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-12-03 | inga kommentarer
Statistik är rätt kul. Här är diagrammet där man lätt kan jämföra den skyhöga arbetslösheten. Den var i oktober 8,1%. Exakt lika hög som den var i april 2006. Med enda skillnad att vi idag 2009 har en lågkonjunktur där man måste gå tillbaka till 1939 för att finna dess motsvarighet.
Kanske finns skäl att svenska folket har ett starkt förtroende för regeringens förmåga att hantera den ekonomiska krisen.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-12-02 | 5 kommentarer
Jag skulle kunna jobba heltid med att bemöta alla påståenden kring de nya reglerna för sjukskrivning.
På DN debatt skriver ett antal av mina kollegor (läkare) om hur människor döende i cancer tvingas att arbeta och inte får vara sjukskrivna.
Så här är det:
Sjukskriven kan den bli som på grund av sjukdom har nedsatt arbetsförmåga.
Det är alltså inte så att en sjukdom i sig gör att man ska vara sjukskriven. De flesta som har en kronisk sjukdom arbetar.
Efter sex månader sjukskrivning ska en prövning ske mot hela arbetsmarknaden. Det innebär att brevbäraren som förlorat båda benen, och alltså saknar arbetsförmåga som brevbärare, ska få sin arbetsförmåga prövad mot andra arbeten. Här finns en lång rad undantag.
- Om det pågår rehabiliteringsåtgärd som förväntas leda till återgång i arbete före 12 månader
- Om de försäkringsmedicinska riktlinjerna säger att sjukskrivningen bör vara längre än 6 månader
- Om man väntar på en operation som normalt möjliggör återgång i arbete
- Om man har kommit tillbaka på deltid och det finns en plan för återgång på heltid
Rätt många får alltså gå sjukskrivna mer än sex månader.
Efter tolv månader sjukskrivning kan man ansöka om att få förlängd sjukskrivning. Ersättningen är då inte 80% utan 75%. Även här finns några får undantag. Ett av dessa är om individen lider av svår cancer.
Den tredje gränsen inträffar efter två och ett halvt års sjukskrivning. Även där finns undantaget att den som lider av svår cancer kan fortsätta vara sjukskriven.
Jag har därför mycket svårt att förstå kollegornas påstående nämligen ”att i väntan på döden tvingas svårt cancersjuka människor ut på arbetsmarknaden”.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-12-01 | inga kommentarer
Träffade Anders Anell från institutet för ekonomisk forskning vid Lunds Universitet. Han är en av landets främsta experter på sjukvårdsekonomi och är den som har mest kunskap om hur det går med den stora förändring av primärvården som just nu sker. Han kom för några månader sedan med rapporten ”vårdval i primärvården” som är läsvärd.
Vårdval Sverige är en spännande resa. Lagen träder i kraft vid årsskiftet. Startskottet var bland annat den diskussion om svensk primärvård som fördes på Centerpartiets stämma i Kalmar 2007.
Några oroande observationer är att många landsting väljer mycket omfattande uppdrag för primärvården. Det får till konsekvens att privata nyetableringar riskerar att hamna i de större tätorterna och inte där läkarbristen är som störst. Hade man istället valt att begränsa uppdraget hade man med all sannolikhet fått fler nyetableringar. Förrutom att det hade lett till fler läkare i primärvården hade det ökat konkurrensen. Det är först när det råder en reell konkurrens som patienten blir kung.
Syftet är inte att patienter ska byta hälsocentral gång på gång utan att alla som arbetar i primärvården ska veta att patienten kan välja en annan enhet om de inte blir nöjda.
Det finns all anledning inte minst för Centerpartiets sjukvårdspolitiker att noga studera de utvärderingar av reformen som nu kommer för att se hur vilka förändringar som behöver göras.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-30 | inga kommentarer
I Svenska Dagbladet publicerar de tre oppositionspartierna sin syn på sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. De kommer med ett mycket klokt förslag nämligen att Försäkringskassa och Arbetsförmedling ska samordnas så att det blir en dörr in för den som behöver hjälp. Centerpartiet har drivit samma krav sedan 90 talet. Orsaken är att gruppen långtidsarbetslösa och gruppen långtidssjukskrivna har mycket gemensamt. Under oppositionens tid vid makten var det mer regel än undantag att människor i behov av hjälp att komma tillbaka i arbete hamnade mellan stolarna. Så är det inte idag. Tydliga direktiv från regeringen gör att samarbetet mellan de två myndigheterna är betydligt bättre.
Det förslag som oppositionen kommer med är sannolikt ett av många som den parlamentariska socialförsäkringsutredningen kommer att få titta närmare på.
Det intressanta med artikeln är inte det som står utan vad som inte står. På ingen punkt lovar oppositionen återställare av någon av alla de förändringar som regeringen gjort av sjukförsäkringen. Man är uppenbarligen rätt nöjd med de 18 reformer som gjorts. Med all säkerhet kommer man i valdebatten att lyfta exempel på människor som de menar kommit i kläm i omläggningen MEN man kommer inte att föreslå några ändringar.
Ett klart och rätt intressant besked från en klok opposition.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-29 | inga kommentarer
SVT kablar ut nyheten att regeringen vill försämra sjukpenningen. Redan oroas två centerbloggare och kräver stopp för planerna. Vad är då sant?
Att få en bättre grund att beräkna sjukpenning på har utretts i många omgångar. Dagens sjukpenninggrundande inkomst, SGI, är inte bra.
Det finns ett antal fördelar med att istället använda en historisk grund för beräkningen av ersättningen vid sjukdom; sambandet mellan premier och förmåner stärks, tydligheten och rättssäkerheten ökar och arbetslinjen stärks. Det blir tydligare att det är arbete som kvalificerar människor till tryggheten att få ersättning om man inte längre (till följd av sjukdom) kan arbeta.
Den sjukpenning grundande inkomsten blir också minde ryckig för den som varvar korttidsanställningar, arbetslöshet, heltid och deltid. Systemet blir också mer förutsebart eftersom Försäkringskassan kan upplysa försäkringstagarna om exakt hur stor ersättningen blir om man blir sjuk i morgon och hur stor ersättningen blir om man t.ex. blir arbetslös i morgon och sjukskriven om ett halvår.
Men det finns också nackdelar. Det tar längre tid för dem med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden att få ett fullgott inkomstrelaterat skydd. Det kan delvis kompenseras av en miniminivå.
Det var bakgrunden till att Centerpartiet och Alliansen 2006 gick till val på att införa historisk SGI. Det låter enkelt men är betydligt mer komplicerat. Nuvarande beräkningsgrund har funnits sen 1974. Det kan dessutom finnas skäl att ha en blocköverskridande överenskommelse för att undvika att beräkningsgrunden ska ändras var fjärde år. Det finns alltså inget färdigt regeringsförslag om att införa SGI.
Nu görs en nyhet av att regeringen tänker försämra sjukpenningen. Två centerbloggare har oroats och kräver stopp för planerna. Intressant är att socialdemokraternas talesman i sjukförsäkringsfrågor Veronika Palm på sin blogg skriver att hon tycker att det vore bra med historisk SGI.
Det har skett många stora förändringar av sjukförsäkringen sen 2006. Grunden till dessa är att Sverige 2006 hade världens friskaste befolkning med världens längsta sjukskrivningar. Vi är nu på god väg att nå sjuktal som är jämförbara med andra länder. Det finns all anledning att förklara och försvara de förändringar som gjorts. Det är viktigare än att diskutera en möjlig omläggning av beräkningsgrund av sjukpenning. En förändring som både Alliansen och sossarna tycker är principiellt vettig men där det krävs mycket tankearbete för att undvika en del av de negativa effekterna.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-29 | inga kommentarer
På läkarstämman presenterade Läkarsällskapets delegation för medicinsk etik nya riktlinjer för vård i livets slutskede. Riktlinjerna är klargörande på många punkter. De kommer att vara till stor hjälp för de läkare som arbetar med patienter i livets slutskede.
Bland annat blir det tydligt att patientens vilja ska gälla. Om inte ångest och smärta kan behandlas på annat sätt ska patienten erbjudas att bli sövd. Det blir också tydligt att patientens beslut om att avbryta livsuppehållande behandling ska respekteras, även om det handlar om att ex vis stänga av en respirator.
Det har tidigare funnits en oklarhet om vad som gäller för de patienter som önskar sova de sista dagarna. Ska de väckas var 6:e timme för att bekräfta att deras önskan fortfarande gäller? Nu blir det tydligt att även här ska patientens vilja respekteras. Den som vill sova sig in i döden ska ha den rätten.
De nya riktlinjerna är bra också för den pågående diskussionen om aktiv dödshjälp. Etikgruppens förvissning är att riktlinjerna kommer att leda till det blir färre självmord i den aktuella gruppen.
Riktlinjerna finns ej ännu tillgängliga på Läkarsällskapets hemsida men kommer säkert inom kort. En artikel i DN beskriver innehållet och motiven.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-27 | 7 kommentarer
Morgonekot berättar idag om en 50 årig man som efter en borreliainfektion dras med kronisk huvudvärk. Han arbetar deltid och har sedan lång tid varit sjukskriven på deltid. Han tvingas nu till arbetsförmedlingen för att gå introduktionskurs. Ingen kan förklara varför. Alla som framträder i sändningen tycker att han borde få fortsätta vara sjukskriven.
Jag tycker det är helt rätt att lyfta fram en människa som kommer i kläm. Men det skulle mer intressant om man också släppte fram någon som kunde förklara varför reglerna ändras. För den som inte är insatt i sjukförsäkringssystemet framstår det efter att ha lyssnat på 30 sekunder morgoneko som att det måste vara ett kriminellt gäng av sadister som skapat de nya reglerna. Jag har varit med under resan och är varken kriminell eller sadist.
De sjukförsäkringsregler som gällde under socialdemokraternas tid vid makten ledde till att Sverige, med världens friskaste befolkning, hade världens flesta och längsta sjukskrivningar. För att få ner antalet sjukskrivna infördes en regel som i princip innebar att individen efter 12 månaders sjukskrivning förtidspensionerades. Hösten 2006 förtidspensionerades 140 människor per dag varav 10 var yngre än 25år.
En av många förändringar är att Sverige nu, i likhet med alla andra länder, har en sjukförsäkring med ett begränsat antal sjukdagar. Sverige är ett av de länder som har flest antal sjukdagar.
Det är möjligt att vara sjukskriven 2,5 år. Längre tid kan i undantagsfall beviljas den som ex vis lider av cancer eller väntar på hjärttransplantation. Med de nya reglerna ska den sjukskrivne inte behöva vänta 2,5 år på att få hjälp. Idag är sjukskrivningarna betydligt kortare. Det finns dock en stor grupp sjukskrivna som under de gamla reglerna fått gå i åratal utan hjälp att komma tillbaka. Från och med januari görs en stor satsning för att hjälpa dessa tillbaka. Arbetsförmedlingen har fått ansvaret. Att ansvaret går över från Försäkringskassa till Arbetsförmedlingen är att den senare har betydligt större erfarenhet i att hitta arbeten anpassade efter människor som inte har full arbetskapacitet.
De som går till Arbetsförmedlingen kommer att erbjudas ett introduktionsprogram. Syftet är att ta reda på vad individen har för möjligheter och därefter få aktiv arbetslivsinriktad rehabilitering. Aktiv rehabilitering är bättre än passiv sjukskrivning. För den man som beskrivs i inslaget kan jag se fyra möjligheter.
- Han kan med hjälp från Arbetsförmedlingen gå tillbaka till sitt jobb på heltid.
- Han fortsätter sitt jobb på deltid och får annan sysselsättning på deltid.
- Han får hjälp att hitta ett nytt jobb där han kan arbeta heltid.
- Han bedöms ha en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och beviljas deltids förtidspension (sjukersättning). Den kan han bryta om läget förbättras.
Jag är helt övertygad om att betydligt fler kommer att bli hjälpta med de nya reglerna än med de gamla där ledorden var passiv sjukskrivning utan hjälp tillbaka men har också stor förståelse att det finns många långtidssjukskrivna som mitt i omläggningen känner en stor oro.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-25 | inga kommentarer
Stor nyhet idag tycks vara att Folkpartiet tycker att Vattenfall ska köpa mycket kärnkraft runt om i Europa vilket Centerpartiet är tveksamma till. Jag förstår inte riktigt det stora i att två Allianspartier har olika uppfattning. Intressant kanske att Folkpartiet tycker att det statligt helägda Vattenfall ska köpa på sig mer kärnkraft. Vore Vattenfall ett privatägt företag skulle uppfattningen inte vara särskilt kontroversiell men såvitt jag vet har aldrig fp tidigare vurmat för att helägda statliga bolag ska expandera utomlands.
Vattenfall fick under den socialdemokratiska regeringen en ny inriktning. Från att förvalta svensk Vattenkraft skulle det bli ett expansivt kraftbolag på den europeiska marknaden. Regeringen har tagit inititativ till en stor genomgång av företaget. Den är inte avslutad. Det regeringen hittills gjort är att man varit tydlig i att ägaren (staten) tycker att företaget ska koncentrera sig på tre saker; gå med vinst, vara aktiv på den expansiva förnybar marknaden och värna varumärket. När det handlar om så stora värden som Vattenfall representerar är det klokt att tänka sig för innan man fattar ytterligare beslut. Jag kan också tycka att det vore klokt med ett brett samförstånd när det handlar om en så central fråga som hur vi ska hantera den svenska vattenkraften.
Per Ankersjö visar på sin blogg att hanteringen fram till idag inte varit helt optimal från den tidigare VD:n i Vattenfalls sida.
Sen kan man också tycka att det är tur att Folkpartiets Greve Hamilton inte har så stort inflytande på hur regeringen väljer att hantera Vattenfall.
Skrivet av Anders W Jonsson 2009-11-24 | inga kommentarer
I går kom den i Sjukvårdssverige så hett efterlängtade Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalité och effektivitet. Alla vi sjukvårdsnördar kastar oss genast över den. Hur har det gått? Vem är bäst och vem är sämst?
Konstateras kan att den här typen av öppna jämförelser är mycket effektiva när det handlar om att förbättra kvalitet och effektivitet i sjukvården. Flera jämförelser över tid finns med i årets upplaga där man tydligt ser vilka förbättringar som skett. Det beror på att både läkare, landstingsdirektörer och även politiker är utpräglade tävlingsmänniskor. Ingen vill vara sämst.
Tråkigt att mina två hemlandsting, Gävleborg och Jämtland, återigen placerar sig på den sämre tredjedelen i de flesta jämförelser. I Gävleborgs media finns inga kommentarer från ledande politiker. Landstingsdirektören utskickad för att förklara. Enligt media skyller han på att siffrorna är gamla (april 2009) och att mycket hänt sen dess. Kan vara ett något provocerande budskap för länets medborgare.
Jag utgår ifrån att alla sjukvårdspolitiker i Sverige skaffar sig boken och inte reflexmässigt bortförklarar obekväma siffror utan faktiskt vågar ställa sig på medborgarnas sida och ifrågasätta hur det i vissa landsting kan komma sig att man har dyr sjukvård men inte toppar listorna.
